inledning 65 (1963), Roman Influence on Swedish Case Law in the 17th Century (1967) och Handelsbalkens utländska källor (1967). Jägerskiölds undersökningar beträffande receptionen var emellertid ensidiga då han i princip enbart fokuserade på det romerskrättsliga inflytandet. Han placerade inte heller rättsutvecklingen i någon större samhällelig kontext. Jägerskiöld bortsåg från flera andra viktiga element som påverkade rättsbildningen under 1600talet, något som han också fick kritik för av bland andra den danske rättshistorieprofessorn Ole Fenger. Fenger ansåg att den romerska rätten hade en begränsad praktisk användning i 1600-talets stormaktssamhälle, och ville istället framhäva naturrättens betydelse för rättsutvecklingen under perioden.138 Även den finske rättshistorikern Heikki Ylikangas menade att Jägerskiölds syn beträffande receptionsfrågorna var onyanserad, och ville på samma sätt som Fenger istället lyfta fram det naturrättsliga inflytandet under perioden. Ylikangas ansåg också att receptionen av romersk rätt borde ses i ljuset av den politiska maktkampen mellan kungamakten och adeln. Först då den romerska rätten betraktades som ett politiskt maktredskap kunde man fullt ut förstå hur och varför den romerska rätten recipierades under 1600-talet.139 Mitt syfte är att ta utgångspunkt i dessa tidigare undersökningar, men att ta ett bredare grepp över frågeställningarna och inte minst lyfta fram religionens och traditionens betydelse för rättsbildningen. Religionens påverkan på 1600-talets rättsutveckling är för de civilrättsliga målens vidkommande ett outforskat område. Frågan om vilken betydelse reformationen och brytningen med den katolska kyrkan hade för synen på rätten har inte ägnats mycket utrymme. Tidigare forskning har varit av åsikten att reformationen hade en begränsad betydelse för rättsutvecklingen, och menade att det då främst rörde sig om teologiska spörsmål. På senare tid har frågorna tagits upp på ett nytt sätt av Harold J. Berman och JohnWitte Jr., båda professorer i rättsvetenskap och verksamma vidThe Center for the Study of Law and Religion (CSLR) vid Emory University i Atlanta. CSLR studerar bland annat rättens religiösa dimensioner, religionens rättsliga dimensioner samt interaktionen mellan rättsliga och religiösa element.140 Både Witte och Berman har i flera arbeten konstaterat att Luther och re138 Fenger, Ole 1965 s. 197. 139 Ylikangas, Heikki 1975 s. 241. 140 Berman, Harold J. 2003; Witte, John 2002. Ingen av författarna har emellertid specifikt undersökt förhållandena i de nordiska länderna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=