justitia et prudentia, kapitel 1 66 formationen faktiskt utgjorde ett brott med den tidigare kanoniskrättsliga dominansen. Lagarna och rätten genomgick en djupgående förändring. Förvandlingen innehöll visserligen element från den kanoniska rätten, men de reformerade lagarna var varken en omarbetning eller en återgång till kanonisk rätt, utan snarare en skicklig blandning av katolsk och evangelisk teologi samt kanoniskrättslig och civilrättslig lärdom.141 Det dröjde fram till 1990-talet innan forskningen om rättstillämpning och rättspraxis baserad på domboksmaterial på allvar togs upp av den nordiska historieforskningen. Domboksmaterial och rättsfall har både tidigare och senare utgjort grunden för flera historiska doktorsavhandlingar avseende rättsförhållandena under 1600-talet, som exempel kan nämnas undersökningar beträffande de svenska trolldomsprocesserna,142 synen på äktenskap och skilsmässor143 samt utomäktenskapliga förhållanden.144 Men inom den rent rättshistoriska forskningen var intresset svalare för att använda sig av rättsfallsmaterial. En rättshistorisk undersökning grundad på praxis och domböcker är dock sociologen Jan Sundins avhandlingFör Gud, staten och folket (1992). Sundin har undersökt domstolar på lokal nivå, och med fokus på perioden 1600-1840 sett på vilka brottstyper som förekom. Genom brottmålsprotokollen och rättspraxis över en längre tid kan man se hur politiska, religiösa, ekonomiska och sociala förändringar påverkade domstolarnas verksamhet och människornas villkor i äldre tider.145 Hovrättens förhållande till underrätterna har behandlats av historikern Rudolf Thunander i avhandlingenHovrätt i funktion. Göta hovrätt och brottmålen 1635-1699 (1993).146 Thunander har systematiskt gått igenom Göta hovrätts domar i brottmål under ovannämnda period, och undersökt underrätternas förhållande gentemot Göta hovrätt. Hovrätternas praxis har även berörts av rättshistorikern Bo Lindberg i avhandlingenPraemia et poenae. Etik och straffrätt i Sverige i tidig ny tid (1992).147 Lindberg har återskapat den dåtida synen på juridiska begrepp och grundvärden, och utifrån dessa undersökt domstolarnas verksamhet. Han menar att hovrättsjuristernas juridiska tänkande bland annat hade sitt ursprung i Bibeln, den gre141 Berman, Harold J. 2003; Witte, John 2002 s. 182ff. 142 Ankarloo, Bengt 1971. 143 Lennartsson, Malin 1999. 144 Bergenlöv, Eva 2004; Lindstedt Cronberg, Marie 1997. 145 Sundin, Jan 1992. 146 Thunander, Rudolf 1993. 147 Lindberg, Bo H. 1992.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=