justitia et prudentia, kapitel 1 64 Många av de berömda svenska 1600-talsjuristerna var också verksamma som domare och deltog ofta i lagkommissionernas arbete. De författade även egna juridiska skrifter. Detta anser jag vara skäl nog för att i undersökningen även beakta synen på och argumentationen kring testamentet i den samtida juridiska litteraturen. Den rättshistoriska forskningen under 1900-talets första hälft betonade det nationella i rättskulturen och studerade i första hand förändringar ur ett utvecklingsperspektiv. Författare i denna anda var bland andra rättshistorieprofessorerna Jan Eric Almquist, Gerhard Hafström, Ivar Sjögren och Karl Gustaf Westman.134 Westman hävdade att svensk rättskultur och rättspraxis var av nationell natur och ingenting annat. Vad beträffar tillkomsten av Svea hovrätt ansåg Westman att hovrätten var en nationell skapelse utan utländsk förebild: ”[f]å institutioner i vårt land torde ha tillskapats så fritt från utländsk påverkan som hovrätten genom rättegångsordinantian.”135 Detta gällde enligt Westman även revisions- och besvärsinstituten.136 Efter andra världskrigets slut försköts fokus i den rättshistoriska forskningen. Tonvikten lades istället på receptionens betydelse, utvecklingslinjer i rättshistorien samt utländska rättskällors påverkan på den egna rätten. Tanken på den europeiska harmoniseringen blev tongivande. I Sverige togs de nya idéerna upp av bland andra Erik Anners, även han professor i rättshistoria. Anners anslöt till efterkrigstidens politiska diskurs och ville föra frameuropaperspektivet inom den svenska forskningen, något som kom till utryck i hans två böcker om den europeiska rättens historia.137 Stig Jägerskiöld, professor i offentlig rätt, internationell rätt samt statsrätt, författade även flera rättshistoriska arbeten om 1600-talets rättsliv. Jägerskiöld var en uttalad receptionsanhängare, och ansåg att det inte rådde några tvivel om att svensk rättspraxis under 1600-talet var starkt präglad av främmande rätt. Detta var hans huvudtes i bland annat Studier rörande receptionen av främmande rätt i Sverige under den yngre landslagens tid 134 Modéer, Kjell Å. 1996b s. 528f. 135 Westman, Karl Gustaf 1934 s. 50. 136 Westman, Karl Gustaf 1934 s. 50. 137 Anners, Erik 1975 och 1980. 1.5 Forskningsläge
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=