XLIV ^om hail kau. ¥i \ . . . ta skal man sfaglas oc kono sfcnas, H 2 . . . fa skal man sfaglas oc quinna brcnnas eller sfenas, Yi . fa skal ban halshuggas oc fhe kono fhef gör skal sfenas äller brennas, H4 . . . fa skal man sfeglas oc kivno sfenas eller brennas. I »Magnus Erikssons Stadslag» (1865) s. Iv f. och i »Konung Christoffers Landslag» (1869), s. Ixxix omtalar Schlyter en i senare hälften av 15 00-talet skriven pappershandskrift av Stadslagen och Landslagen, jämte SdmL:s Kyrkobalk;^” handskriften hade icke stått till hans förfogande vid utgivningen av de båda förstnämnda lagarna. Handskriften har nyligen förvärvats till Uppsala Universitetsbibliotek, där den har erhållit signumB 8 5. Handskriftens text av Stadslagen synes närmast ansluta sig till hs E. Kg 2 och 3 förekomma i sin ursprungliga lydelse. Såväl Kg 26 som E 27 saknas. E 19 är kompletterad på samma sätt som i hs E. B 23 saknas (ett indiciumför att den torde ha saknats även i hs E). De hänvisningar till landslagen, somi hs E finnas i Kg 9 och 10 (se SGL 11, s. vii), finnas även här. Större delen av S I 7 saknas, liksom i hs E (se SGL 11, s. 362 not 5 3, 54). Dobblarebalken finns (den saknas i hs E). Likaså innehåller handskriften slutet av B 22 och Km 1—15, vilket är av ett visst intresse, då hs E här har en lakun. Med säkerhet kunna vi sålunda fastställa, att vi ha lagböckerna för två medeltida städer (utom Stockholm) representerade genom bevarade avskrifter, nämligen Arboga äldsta lagbok genom de båda 1400-talshandskrifterna hs L och hs M, och Nyköpings lagbok genom de båda till ordalydelsen nära överensstämmande hs N och hs O. De båda städernas lagböcker ha i sin textform många gemensamma drag —låt vara mestadels i språkliga detaljer —, varigenom de tydligt skilja sig från Stockholms lagbok i dess båda varianter (hs B och hs A). Svårare att bedöma med avseende på härkomst och att inordna i systemet äro de återstående tre 1300-talshandskrifterna: hs D, hs E och hs B 127 a. De kunna i varje fall icke på yttre grunder lokaliseras till någon bestämd stad. Möjligheterna för en bedömning äro alltför många och olikartade. Beckmans härledning av hela gruppen (hs DE—NO—LM) från »Uppsala stads förlorade lagbok» (a.a.. Den är tidigare omnämnd av Schlyter i »Södermanna-Lagen» ( 1 838), s. XXVIII (nr 23).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=