RB 7

]ord abal ken 81 17. »Åtcrlämne han det», fsv. thet ater, d.v.s. give han ersättning för detta. Ordet tbet saknas i hs A(HIP). Det underförstådda subjektet måste vara köparen av garden. »Det» avser förbättringen, efter gode mäns värdering. 18. »\'are samma lag som förut är sagt», d.v.s. då har han ingen talan mera angående denna gard. 19. »Sin bördejord», fsv. sina hyrdb. Fsv. byrJb f. börd, födelse; släktskap; bördsrätt (=rätt på grund av släktskap); jord som genom arv har tillkommit den nuvarande ägaren, bördsjord; byrdb sina aiir lösa lösa tillbaka bördsjord, som av ägaren har blivit såld. — Jfr 1734 års lag J 2: 1 »Thct är arfwejord, som efter föräldrar, barn, syskon, eller andra fränder ärfwes; så ock then aflingejord, som sättes i stället för arfwejord, then man sig på hwarjehanda sätt afhändt hafwer.» 20. »För jungfru och omyndig»: Om förmyndaren har varit utomlands, har han samma tid att inom högst ett år och sex veckor tillvarataga deras bördsrätt. Därjämte avses sannolikt, att jungfruns man, sedan hon har blivit gift, och den minderårige, sedan han har blivit myndig, skola hava tid av sex veckor för att börda egendomen; dock måste detta ske inom ett år och sex veckor fran den dag, då egendomen såldes. Jfr fl. 10. — I fl. 2:1 möter man den egendomliga tidsfristen av ett år och sex veckor, som finns i Bj 26 och som i den danska rätten har bibehållits till nutiden. Se »Svenska Landskapslagar» Bd 5, s. 490. 21. Tidsfristerna (sex veckor—ett år) äro sålunda desamma som i § 1. 22. »Någon»: härmed avses en man, som har köpt en gård eller tomt, men som senare måste avstå den till bördemannen enligt de föregående reglerna i fl. 2. 23. »Att egendomen har blivit förbättrad», d.v.s. att det högre pris, som han har begärt av bördemannen motsvaras av förbättringar pä egendomen under den tid han har innehaft den. — Fl. 2 saknar motsvarighet i MEL. 24. »Avgöra mellan dem», fsv. niellcn tbera irskilia. 24 a. Det överflödiga »mellan målsäganden, konungen och staden» saknas i handskriftsgruppen hs BCGKQ, här som på flera andra ställen. 2 3. »Flan», d.v.s. bördemannen. »Såsom förut har blivit sagt», d.v.s. efter reglerna i fl. 2. 2 6. »Dä skall det stå till vittnesbörd av tvä män», fsv. ligge tbet til twäggia manna, d.v.s. det tillhör dem att vittna därom. Jfr Ä 21: 1. 27. »Hembjuden», fsv. beembudnan (sg. m. ack.). 28. »Da är han värjd», fsv. uare wardber (hs A); andra handskrifter (hs BCKQ) sablas. 29.»Med tvä byamän», fsv. medb tiiein byamannitm. — Fl. 3 pr går tillbaka på MEL J 4; fl. 3: 1—3 saknar motsvarighet i MEL. 3 0. »Han är ej skyldig», fsv. ban torff eig. 3 1. I motsats till MEL, där enligt J 11 ägaren av förvärvad jord (avlingejord) kan med denna göra vad han vill, sälja den eller giva bort den, inför MESt här bördsrätt även till förvärvad jord, även om hembudstiden är kortare än i fråga om ärvd jord. 1. Sjögren (a.a. s. 286 not 1) har uttalat den meningen, att enligt Bj sannolikt all fast egendom (jord) skulle ha varit underkastad bördsrätt. Skälet härför är, att uttrycket arf adler un fwir i Bj 1 enligt S. »säkerligen avsett fast egendom i allmänhet, icke enbart ärvd jord; jfr den sydgermanska rättens erue, hereditas» allmänhet. Vidare papekar han, att ordet arf med denna vidsträckta betydelse möter jämväl i MESt Kg 15:7, 9. Även om detta är riktigt, kan det vara tvivelaktigt, om har betecknat jord i som (i Muf/niis Eri/issoii.s stailslau

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=