FÖRKLARINGAR TILL JORDABALKEN Fsv. Jordhahalker. Samtliga handskrifter av MESt ha denna överskrift. MESt ansluter sig sålunda till den grupp av Landslagens handskrifter (hs CDKM m.fl.), som ha detta namn på balken. Huvudhandskriften av MEL (hs A) har, jämte andra handskrifter, i stället Eghnobdlkcr, egendomsbalken. Denna rubrik förefaller i och för sig ha passat bättre för en stadslag, pä grund av fastigheternas art. Landslagens iordb har flera gånger utbytts mot tojnptcr ok gardhar (se vidare härom not 1). Innehåll: Försäljning och pantsättning av ärvd fastighet (1); bördsrätt (1—3). Förvärvad gärd eller tomt (4). Med vilka värden fastighet får betalas (5). Fridskilling, köpebrev, stadens bok (6). Köp och byte av tomt eller gård (7—12). Laga hävd (13). Arrenden och hyror (14). Barns skyldighet att underhålla sjuka eller vanföra föräldrar (15). Nödfall då fast egendom får säljas (16). Former för en döendes yttersta vilja (17). Om klander mot ärvd egendom Ä 16. Om testamente Ä 19. —Omgrannes förköpsrätt till tomt eller hus B 9: 2. Reglerna för försäljning av ärvd fastighet äro väsentligen olika i MEL och MESt. Enligt MEL J 2 och 3 skall ägaren pä tre häradsting »uppbjuda» (fsv. ipbiupa) jorden till sina fränder, fädernejord till fädernefränderna, mödernejord till mödernefränderna. Om fränderna önskade, fingo de då köpa jorden till det pris, som åsattes den av utsedda värderingsmän. Enligt MESt J 1 skall däremot ägaren »uppbjuda» (fvs. i pbiiidba) fastigheten på rådstugan tre måndagar, och sedan skall han »bjuda», »hembjuda» (fsv. biudba, bcmbiudba) den till »närmaste fränder», fädernegård till fädernefränder, mödernegärd till mödernefränder. Dessa hade därefter rätt att köpa gärden till det pris, som en annan bjöd. Åtgärderna före försäljningen riktade sig sålunda enligt MEL uteslutande till fränderna, i MESt till allmänheten, som därigenom fick tillfälle att avge med frändernas konkurrerande anbud. I båda fallen användes samma ord »uppbjuda», som därigenom kommer att få väsentligen olika innebörd i MEL och MESt. Det är att märka, att alla handskrifter av MESt ha samma terminologi, vilken sålunda med säkerhet har tillhört den ursprungliga texten av samma lag. Särskilt är att märka uttrycket cpter tbct tbe ära lagblika opbudbne oskyldoiti maunom MESt J 1 pr. Att enligt MESt ägaren som vill sälja icke blott skall »uppbjuda» fastigheten (till allmänheten), utan sedan även »bjuda» den (till fränderna), innebar visserligen en garanti för att fränderna verkligen fingo reda pä att fastigheten var till salu och att de hade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=