JORDABALKEN I. Huru arvegods skall uppbjudas, säljas eller pantsättas. Nu vill någon sälja sin tomt eller sin gård, som han har fått genom arv;' då skall han lagligen uppbjuda denna gård på rådstugan på tre måndagar,' och sedan bjuda samma gård, eller vad tomt det än är, till närmaste fränder,' fädernegårdar till fädernefränder och mödernegårdar till mödernefränder. Vilja de för den gården eller tomten giva lika myxket som en annan bjuder, då må de köpa; vilja de ej, då må han sälja, där han bäst kan. Och alltid skall denna gård eller tomt vara osåld fjorton dagar efter det att den är lagligen uppbjuden till oskylda, på det att de närskylda må kunna pröva, om de vilja köpa den gården eller tomten eller ej.^ § 1. Vill någon pantsätta ärvd egendom,’" bjude han den först till närmaste fränder, om de äro inom riket, fädernegård till fädernefränder och mödernegård till mödernefränder, såsom förut är sagt. Vilja de icke låna honom penningar på den egendomen, då pantsätte han den var han kan. Förmår han ej återlösa den egendomen på den dag, som de förelägga,'’ då skall den som har lånat ’ uppbjuda den på tre måndagar. Sedan bjude han det för inlösen till hans närmaste fränder,^ om de äro inom riket, och hålle det därefter åt dem under fjorton dagar. Vilja de ej lösa in det, då skola de sedermera icke hava någon talan om detta arv, och den som har lånat penningarna därpå, löse det till sig, om han vill äga det, efter fyra gode mäns värdering, två å varderas vägnar, eller sälje det, så som det är värt. Om egendomen är mera värd, lägge han till efter deras värdering; omegendomen är mindre värd, lägge den till, som har pantsatt, efter samma mäns värdering.**
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=