Ärvdabalkcu 65 2. \'id arvskifte mellan syskon (fl. 10) har dec skrivna dokumentet (»stadens brev och siyill») blivit infört sasom form för uppgörelsen. 3. MI'L Ä 15 »Om nagon skylies för lönskaläge» har icke upptagits i MESt. 4. MESt har (fl. 19—21) bestämmelser om testamente och gävor av olika slag, utan motsvarighet i MEL. 1. »En byaman», fsv. byaman stadsbo, borgare (se Kg 15 med not 56). Eörleden är gen. av by{r) m., som här betyder ’köpstad’, liksom flera ganger i Bj och MESt. MEL Ä 1 har houdc. Mänga gånger har ordet bouile fått kvarstå i MESt i bestämmelser, som ha övertagits fran MEL, särskilt i betydelsen ’husbonde, make’ (exempelvis här i fl. 8). 2. »Da ärve son . . . lika som son», fsv. ärffwc swa soii soin dotter ok siva dotter som son hs A—BCGKQ. Andra handskrifter ha ärffwe balft son, oc balft dotter hs DE— LMNO—R. — MEL: »da ärve son två lotter och dotter tredjedelen». —Denna grundläggande olikhet i arvsreglerna mellan land och stad existerar icke i de norska lagarna. Magnus lagaböters Stadslag (»Nyere bylov») stadgar, i full överensstämmelse med Landslagen (»Nyere landslov»): En si ä skal fe skipta eftir fabnr ok mpbor, at ti\cr doetr skiilu taka iamnt rib einn siin . . . Nu er einn sun ok ein dötter, pä tekr bön pribiutij’, en bann trä luti (NGL 2, s. 230). 3. I hs DELMNOR tillägges (efter »som dotter»): alt innan femptä man och (efter »av syskonen»): Ey ma fempte man arff taka. —Dessa bestämmelser om s.k. istadarätt och dess begränsning till femte man finnas även i vissa handskrifter av MEL. Se J. E. Almquist, Strödda bidrag till familjerättens historia (2 uppl. 1945); N. Beckman, En nyfunnen handskrift av Stadslagen ( 1933), s. 77 f. — Bortsett frän de i noterna 1—3 nämnda avvikelserna överensstämmer fl. 1 ordagrant med MEL Ä 1. Jfr även Bj 25. 4. MEL: »Fader tage tva lotter och moder tredjedelen». 5. MEL: »Broder tage två lotter och syster tredjedelen». 5 a. 1 hs DELMNOR tillägges: alt innan femptä man, än tbo at antyge lifuer brodber eller s\ster. 6. MEL: »farfader tage tvä lotter och farmoder tredjedelen». På samma sätt även i de följande bestämmelserna. 7. »De tage ock halva arvet vardera»: dessa ord saknas i hs A (och i Schlyters text), men de finnas i ett stort antal andra handskrifter (hs BCDE m.fl.). 7 a. 1 hs DELMNOR tillägges; »Alltid då den dödes farbroder och faster kunna komma till arv efter sin broders barn eller efter sin systers barn, da skola de alltid giva sina brorsbarn och sina systerbarn arv tillsammans med sig, broders lott at dem som hava kommit frän brodern, och systers lott ät dem som hava kommit från systern, ända till femte man.» 8. MEL: »då tage alltid den på fädernet tvä lotter och den på mödernet tredjedelen». 9. .MEL: »barnets fränder». 10. »Elon som därpå har att svara», fsv. bon som widber sirar staar hs A; övriga handskrifter: sitber (=MEL). 11. »Fick kristendom», d.v.s. blev döpt. Liksom i MEL är dopet en förutsättning för att barnet skulle få arvsrätt (och modern sedan ärva sitt barn). 12. Fl. 2—4=MEL Ä 2—4. —Om barn fött efter faderns död (posthumt barn») och dess rätt till arv finnas bestämmelser i G 17. 13. »Inom fyrtio veckor»: i G 17 »inom tio månader», vilket är en något längre tid. 14. Orden »drunkna de alla tillsammans» äro ett tillägg i MESt. ,ä Matnnts Erilissons stadslag
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=