Konungsbal kcn 35 förordnade män fördelas på de skattskyldiga efter deras deklarationsuppgifter, »lika mycket av mark som av mark». Dessa av »allmogen» i staden utsedda uppbördsmän kallas i fl. 20: 12 skutnicn. 110. »Jämna förskottet», fsv. forskut lika, d.v.s. bestämma det i lika förhållande till pålagan. 111. Det framgår icke av texten (eller av MESt för övrigt), vad som menades med »fattiga män och kvinnor». 112. Befriade från »förskott» (men icke från skatt) voro sålunda de som hade mindre än 3 marker i rörlig egendom. 113. »Straff», fsv. hrut, egentl. ’brott’. 114. »Låta skriva sig», fsv. sik skriffua lata. Uttrycket förekommer även i § 11. IH. Fl. 20 pr innehåller den allmänna regeln. De följande paragraferna § 1—8 stadga för olika tänkbara specialfall, § 9—10 ge rättegångsregler, § 11—-12 sammanfattningar, § 13 handlar återigen om »förskott» (såsom fl. 19: 1). 116. »Och vare ej därigenom bättre man», fsv. ok uari cig nian tbes hätre. Troligen menas, att böterna icke ha givit honom moralisk upprättelse, han har icke därigenom rehabiliterat sitt rykte. Samma uttryck förekommer i Ä 17:2 och B 15: 1; jfr också fl. 12:4 (not 44) och fl. 20: 11 (not 137). —Uttrycket tolkas av Olaus Petri (Samlade skrifter 4, 1917, s. 320) sålunda: »Thet är itt streck j hans sköld. Icke kallas han tiuff, men fögha är han bättre.» — Uttrycket förekommer, i ett par varianter, också i norska lagtexter: hinn er cigi niat^r at hetri en så mycket bättre man (NGL 2, s. 434 not), ok heiti maby (Jrengr) at terri och må kallas en sä mycket sämre man (»en nedsxttendc, xren forringende lovbetegnelse» E. Hertzberg) Landslov 4:29, 5:3 och 9: 10 (NGL 2, s. 72, 77, 172), motsvarande Bylov 4: 29, 5: 3 och 8: 9 (NGL 2, s. 226, 229 och 271). —Första meningen i fl. 20: 1 saknas i hs BGKQ (trol. haplografi). 117. »Gästernas egendom», fsv. gästa godz. Här avses främlingars (tyska köpmäns) rörlikit godz (fl. 19:2), d.v.s. köpmansgods, handelsvaror. 118. »Gälda skatt», fsv. skiuta, med betydelsen efter mit. scheten »schiessen», men även »contribuieren, Abgabe zahlen». 119. »Nu händer, att det talas därom, att skatt skall påläggas staden», fsv. Nu’ kan thet talas, at skut skal a stadbin läggias, d.v.s. det går ett rykte därom. 120. »Att han har gjort rätt», fsv. at ban baffuer fult giort. 121. »Han lät honom fara bort», utan att dessförinnan deklarera (»göra räkenskap») för sin egendom. 122. »Ed av sex män»: det är den vanliga värjemälseden. 123. »Nu händer, att skatt tages upp i landet», fsv. 'Nw kan skut i ni ganga. Verbet ganga um betyder egentligen ’gå ett varv omkring’, d.v.s. inträffa. 124. »Vid risk av böter», fsv. widber boot. 12 5. § 5 förutsätter, att envar, som en längre tid vistas utomlands, skulle skaffa sig en borgensman, som under hans frånvaro bevakade hans intressen och svarade för hans skyldigheter. 126. »Dä skola de gälda sä mycket i skatt därför», fsv. tba skulu tbe tber swa inykit fore skiuta. 127. »Dä må han draga av så mycket, som han ville taga penningar därför», fsv. skiute tba tber swa inykit aff, som ban wilde peninga tber fore taka, d.v.s. han må taga undan sä mycket, som han värderar det förlorade godset till. Uttrycket är dunkelt och sannolikt illa formulerat.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=