RB 69

kap i te l i 49 nu fick en möjlighet att genom jordgåva kompensera sina (oacceptabla) frillobarn för deras förlorade arvsrätt. Men nu låter jag helt fräckt den medeltidskunnige läsaren själv − med någon hjälp av mina kursiveringar − skaffa sig en inblick i den utdragna lagstiftningsprocessen. Den gällde även gåva av lösöre, den fortsatte även efter det att Laurentius hade lagt ned skrivstiftet, och den resulterade i en stegvis allt mer utvidgad gåvorätt iYngreVästgötalagen. Nog sagt, och jag förbigår här den särskilda förmögenhetsskatt (huvudtionde) på jordgåvor till frillobarn, som infördes iYngre lagens Kyrkobalk Laurentius bok, kategori A(före 1305, som skall visas nedan) ‘Vill någon ge jord, give en tredjedel av köpejord med omfärd och hälften av det lösöre han har förvärvat, om han ligger sjuk. Och ej fäderne eller möderne, om arvingen inte vill.’ lyd 5 2 Laurentius bok, kategori B(senare än 1305) ‘Vill någon giva jord till en annan, give han en tredjedel av jord, som han har köpt med omfärd, och jord, som han har förvärvat, men icke av ärvd jord, om icke arvingen vill, och hälften av lösören, om han ligger sjuk, ochallt,om han är frisk. Likaså kvinna som man.’ lyd 10 8 ‘Giver en man jord åt sitt frillobarn eller åt frände eller tjänare, få de barn, då skola de hava jorden. Få de ej barn, då skall den gå tillbaka dit, därifrån den var given, om det icke är gjort med andra villkor, vittnen eller brev. - -’ yng re lag e n s ä rvdabal k § 2 6 ‘Vill någon klandra jord, det skall han göra före fastlagssöndag; annars är hans klandran ogill.’ lyd 141 ‘Vill en man giva jord åt sin tjänare eller frände eller vem han vill, då må han giva tredjedelen av köpejord och den jord, som han har förvärvat i herretjänst, men icke av fäderne eller möderne eller av arvtagen jord, om icke arvingen vill. Och hälften av allt lösöre må han giva, om han ligger sjuk, och allt, om han är frisk. Likaså kvinna som man.Vill någon klandra jord, det skall göras före fastlagssöndagen; annars är klandran ogill.’ yng re lag e n s jordabal k § 4 6 ‘Dör den, åt vilken sådan jord är given, utan barn, då skall jorden gå åter till den, som hon har kommit ifrån, eller hans arvingar, om det icke är gjort med andra villkor, brev eller vittnen. - - -’ lyd 110

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=