laure nt i u s bok och yng re vä stgötalag e n 30 or skn i ng e n rörandeYngreVästgötalagen hade i slutet av 1980talet hamnat i ett dödläge. Detta fick t.o.m. den stridbara docenten Elsa Sjöholm att kasta in handduken i sin generaluppgörelse med all ortodox rättshistorisk forskning i “Sveriges medeltidslagar” (1988: 27 f.):“Men för vissa lagar, framför allt västgötalagarna gäller att det är så stora problem med deras tillkomsthistoria, att de inte kan behandlas inom ramen för denna undersökning”. En huvudroll för uppkomsten av detta problematiska läge har spelats av en tätpräntad textmassa på fornsvenska om knappt åtta foliosidor, som har häftats in i den berömda handskriften B59 (KB). Originalet saknar inledande rubrik; rubriken anländer först med de avslutande orden:“Explicit liber Laurencii quem scripsit Lydekinus” (Här slutar Laurentius bok, som Lydekinus skrev). laure nt i u s bok fick emellertid en helt annan titel, när den utgavs 1827av Hans Samuel Collin och Carl Johan Schlyter i Sveriges gamla lagar (SGL, I), nämligen “Lydekini excerpter och antekningar”. Utgivarna (CS) ingrep av praktiska skäl även i texten genom att fördela den i 151 (delvis tveksamt) numrerade “kapitel” (citeras lyd 1-151).14 I sin egenhändiga rubriksättning anknöt CStill en gammal tanklös tradition från omkring sekelskiftet 1600, då en lärd amatör (J Bureus enligt G EKlemming) hade försett textmassan med rubriken “Extract urWestg. Lagen nyare”.Mer ödesdigert var att Collin och Schlyter i sin kortfattade analys utan minsta tvekan påstod, att det här verkligen rörde sig om excerpter urYngreVästgötalagen. Detta gällde undantagslöst för de 65 första kapitlen (här benämnda kategori A, eller den tidige Laurentius): 1. En rättshistorisk forskning i västgötsk kris F “Dessa anteckningar, vilka troligen äro skrivna omkring år 1300, hava, såsom man genom jämförelse lätt kan finna, uppkommit på det sätt, att någon som haft 14 CS numrering överensstämmer oftast men inte alltid med den indelning som markeras med kustoder (tecknet ¶) i Lydekinus text. Ibland sammanför Lydekinus och/eller CS två eller tre stadganden som är mer eller mindre disparata. lyd 145 borde t ex ha
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=