te oret i sk i nl e dn i ng 23 Detta är det dominerande syftet i kapitlen1 och2. Resultaten där gör det möjligt att skapa en för Norden unik inblick i en medeltida lagstiftningsprocess.10 Sporrad av den ständigt återkommande glädjen över nya bitar som mer eller mindre villigt fallit på plats har jag inte kunna motstå frestelsen att i kapitel 3och4företa utvikningar in på sakområden, där jag som modernhistoriker är föga hemtam. Den relativa frånvaron av systematik i dessa utvikningar härleder sig från att de ursprungligen var nödvändiga inslag i det kronologiska utredningsarbetet. Där har alla iakttagna sakliga skillnader mellan de olika källtexterna varit i princip lika viktiga, även när det har rört sig om småsaker. Ett (enda) konkret exempel ska tas från lagtexternas stadganden om betalning till prästen i samband med bondhustruns s.k. kyrktagning efter barnsbörd. Här påpekas i Handskriften L att västgötsk sed kräver ett pund ost.Men osten saknas både i de föregående och efterföljande motsvarigheterna i Laurentius bok respektiveYngre lagens kyrkobalk § 53, vilka dessutom avviker från varandra i annat avseende. Mera därom i kap 6 om Handskriften L (där avvikelsen blir ett av bevisen för att hs L representerar en något äldre version avYngre lagens kyrkobalk). Här är poängen den att tolkningen av skillnaderna underlättas av kännedom om den kanoniska rätten, som har en del att säga om huruvida och på vilket sätt goda lokala seder bör uppmuntras. Inte lätt för en medeltidsamatör att veta och ta reda på, om man inte som jag har haft specialisten professor Bertil Nilsson som uppmuntrande mentor från början till slut. Men även om jag med samma (och andras) välvilliga hjälp numera kan skryta med att jag behärskar medeltidslatin bättre än en genomsnittlig svensk doktorand, måste jag understryka att min sakliga bildning överlag är av fernisskaraktär, anskaffad ad hoc och med Kulturhistoriskt Lexikon för nordisk medeltid (KLNM) och äldre litteratur som grundläggande referensram.11 10 Min allmänna syn på den medeltida lagstiftningsprocessen överensstämmer nära med den som Per Andersen för till torgs i “Lærd ret og værdslig lovgivning.Retlig kommunikation og udvikling i middelalderens Danmark”, 2006. För metoderna vad beträffar problemsökning, problemidentifiering och källanalys hänvisar jag till mina teoretiska skrifter (se litteraturförteckningen) samt till diverse konkreta studier i främst 1800-talets lagstiftning, t.ex. i biografin över A OWallenberg (I-III 1984-1994). För ingående analyser av odaterat handskriftsmaterial, se fr. a. Den samhällsbevarande representationereformen (Scandia 1969) och R Axelsson m.fl.: Partiliv i ståndsriksdagen (1977). 11 Min tacksamhetsskuld till andra välvilliga medeltidsspecialister m.fl. kloka män och kvinnor preciserar och betygar jag i bokens Efterskrift.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=