RB 69

kap i te l i i i 119 Denna fråga har redan behandlats i kap 1, exempel M. Den ska också uppmärksammas senare i samband med en samlad analys av Latinbalken i kap 5. Detta med tanke på att Latinbalken § 16 återgick till de betydligt tamare horstraffen iYngre lagens Kk § 52. Det viktigaste inslaget i den kanoniska rättens juridik var dess krav på “privilegium fori”, kyrkans exklusiva rätt att döma sina egna utan inblandning av världsliga myndigheter. Detta privilegium hade tillförsäkrats kyrkan av Magnus Ladulås 1276 men förblev icke desto mindre en omstridd fråga i Västergötland.108 En närmare belysning av läget iVästergötland tar lämpligen sin utgångspunkt i ett annat omstritt kyrkligt krav på juridisk särbehandling, “privilegium canonis”, som krävde större skydd för klerker än för andra medborgare. Detta var, säger Göran Inger, för den katolska kyrkan en hjärteangelägenhet, som också hade behjärtats/skulle behjärtas i Östgötalagens kyrkobalk (KÅ1999: 13 f.). Men icke så iVästergötland, där principfrågan enligt min mening hade ställts redan i gången tid. Detta framgår av ÄldreVästgötalagens Dråparebalk, som i § 5 avvisade tanken och fastställde den generella regeln “Präst skall vara i bondelag.” En nog så viktig världslig princip, som snart nog kommer att framgå.109 Frågan om extraböter för våld mot präst aktualiserades åter i den sena kyrkliga offensiven1305-06. Det hela hade tagit sin början i de odaterade Synodalstatuterna, som krävde extra straff för den som begick övervåld mot en sockenpräst, som var på väg till en sjukbädd med den heliga nattvarden (kurs. här). 108 G Inger: Das kirchlicheVisitationsinstitut... 1961: 168 f, jfr 173 f. och nedan s. 121ff. 109 Jag kan inte hålla med W Sjögren, som i Tidskr. f. Retsvidenskab 1904 hävdade, att stadgandet i Äldre lagen innebar att präst skulle behandlas som bonde endast i dråpsmål (“De fornsvenska kyrkobalkarna” s. 149 ff., not 1).Att den generella regeln fick “fel” plats i Äldre lagen bestyrker i stället mitt påstående, att vi här möter ett tidigt nedslag av västgötska lekmäns motstånd mot den kanoniska rättens krav på privilegium canonis. IYngre lagens Dråparebalk har stadgandet i Äldre lagen logiskt nog strukits. ‘För enkelt hor skall konungen hava 12 örar och biskopen12 örar. För dubbelt hor skall biskopen hava  marker av konungens rätt och konungen  marker och häradet  marker och målsäganden .’ lyd 121 b . Kyrkans krav på juridisk särbehandling

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=