om lagen verkligen förtjänar beteckningen “reform”, i betydelsen av vittgående nyordning. Betydelsen av den individualpreventiva behandlingstraditionen och den humanitära strävan som framställts som banbrytande inom modern fångvård borde kanhända reduceras, om man ställer lagens höga målsättning mot de faktiskt uppnådda resultaten. Det gäller även den teoretiskt nydanande roll för reformprogrammets utveckling som tillskrivits lagstiftarna och rättsvetenskapsmännen. Kanske var programmet lika mycket ett resultat av välfärdssamhällets utveckling i stort?11 För att förstå programmets uppkomst är det därför viktigt att se lagstiftningsskeendet i ett vidare perspektiv än bara kriminalpolitikens och granska fångvården i ljuset av sin samtid.Varför var till exempel den socialdemokratiska regeringen beredd att förbättra villkoren för landets fångar och binda framträdande aktörer med tidskrävande reformarbete, särskilt mot bakgrund av att reformarbetet fortskred i skuggan av världskrigen? Fångvårdsreformen1945 har framställts som principiellt och teoretiskt radikal, medan de förväntade brottsförebyggande effekterna åtminstone delvis uteblev.12 Antalet fångar steg i själva verket drastiskt efter det att lagen trätt i kraft.13 Kan vi gå så långt som att rent av ifrågasätta behandlingsmodellens rättshistoriska betydelse vid instiftandet av vad som betecknats som det moderna frihetsstraffets tillkomst i Sverige?Var det helt enkelt så att den gamla ordningen bara fick ett nytt, vårdande fodral för att inlemma kriminella i samhällets normsystem?Var fångvårdsreformen således tandlös redan från början? Tidigt framhöll kritikerna, med hänvisning till det ökande antalet intagna på landets anstalter, att reformen inte varit särskilt framgångsrik. Kritiken bemöttes av representanter för fångvården, och en av dem,Torsten Eriksson, senare generaldirektör för kriminalvården, sammanfattade skeendet med orden: “Till det yttre är inte så mycket förändrat.Till det inre är däremot anstalten totalt förändrad.” Samtidigt konstaterade han att: “revolutionerande nydaningar av hela behandlingssystemet” övergivits.14 11 “Förbättrade levnadsvillkor och andra orsaker har lett till att udden i straffhotet numera med fog kan sägas bero på frihetsberövandet i sig självt och inte på den större eller mindre strängheten i genomförandet.”Kommittén för anstaltsbehandling. SOU 1971:74, s. 7. 12 Jfr avsnitt 1.5.3. 13 Jfr avsnitt 7.3. 14 T. Eriksson, 1967, ur epilogen. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 30
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=