f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 184 Den kritik som fördes fram mot fångvården i motionen var riktad mot bristande överensstämmelse mellan lag och verklighet. Speciellt betonades faran med att bevara en reglering av straffverkställigheten som bar spår av vedergällningsprincipen medan strafflagen huvudsakligen byggde på uppfostrings- och förbättringsprincipen.Verkställigheten borde av den anledningen bringas i bättre samklang såväl med strafflagstiftningens anda som med grundsatserna i 1916 års VLoch1938 års FSt. De grundläggande förutsättningarna för fångarnas återanpassning som laglydiga medborgare fanns formulerad i 18 § FSt. Motionerna kan sammanfattas i följande huvudpunkter: a) cellstraffets inskränkning, b) klienternas uppdelning, c) fångarbetets organisation och ersättning samt d) fångvårdpersonalens utbildning och rekrytering. De förändringar som hitintills hade genomförts beskrevs som begränsade, bortsett från övergången från ständig isolering i enrum till viss gemenskap under strafftiden.Motionärerna ansåg att verkställigheten för straffarbets- och fängelsedömda var statisk i relation till förändringarna inom ungdomsfängelserna. I motionerna underströks möjligheten att resocialisera kriminella genom att systematiskt utgå från brottstyper inom fångbehandlingen. Samtidigt kritiserades den bristfälliga indelning av kriminella i kategorier som i realiteten genomförts. Organiseringen av fångarbetet ansågs inte heller vara försvarlig, liksom ersättningssystemet till fångarna för utfört arbete.Vidare anfördes att nydaning av fångvården innebar omfattande förändringar för personalen. Av den anledningen borde såväl fångvårdspersonalens förändrade yrkesroll som rekryteringen av anställda genomlysas. Det ansågs nödvändigt att projektera nya anstaltsbyggnader för att komma till rätta med fångvårdens brister. De väckta motionerna om straffverkställighetsöversyn behandlades under Karl Schlyters ordförandeskap i första lagutskottet.653 Utskottet hemställde om avslag den 30 juni 1942 under hänvisning till att reformeringen av straffsystemet och straffverkställigheten borde behandlas i 653 RA, SLB. 33:9. Engbergs och Nilssons motioner diskuterades, jämte yttranden efter lagutskottets begäran frånFVS, Svenska fångvårdssällskapet, Sveriges fångvårdsmannaförbund, Svenska skyddsförbundet, social- och medicinalstyrelsen. SLB RA33:2. Utlåtande av FVS genom överdirektör Hardy Göransson, byråcheferna Wijkmark ochWennerholm, byrådirektör Lindberg, tf. byrådirektör Blomqvist, fångvårdsfullmäktige Eriksson och Mosesson. 654 FLU1942:61. 6.2.5.2 SLB ifrågasätts som beredningsorgan i riksdagsdebatten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=