År 1930hade antalet centralfängelser, avsedda för isolerings- och gemensamhetsfångar, expanderat till sju, varav en iVäxjö för kvinnor, i linje med centraliseringsprincipen. Antalet straffängelser och kronohäkten hade däremot skurits ned till 12 respektive 16 anstalter.Anstaltsväsendets omstrukturering framgår tydligt av diagram7.2.1.1, där förändringen till avgörande del berodde på bötesreformen 1937.433 Antalet bötesfångar minskade drastiskt och under perioden1931-1935var medeltalet 10 907 personer årligen som avtjänade bötesstraff, medan antalet efter reformen sjönk till enbart 398 personer i medeltal. Det framgår dock inte att antalet bötesfångar årligen var högt, eftersom den korta strafftiden och den ojämna fördelningen över året inte synliggörs i diagrammet över fängelsedömda. De omvandlade bötesstraffen ansågs i synnerhet ha en allmänpreventiv funktion, och genom att klientelet inte omfattades av den individualpreventiva ideologin kunde bötesreformen genomdrivas. Schlyter motiverade på ett konkret sätt varför han ville minska användningen av fängelsestraff så långt det var möjligt: Under påverkan av den individualpreventiva behandlingsideologin antogs nya påföljder, ett förhållande som sannolikt underlättade inlemmandet av behandlingsmodellen i 1945 års fångvårdsreform.435 Lag angående personer dömda till förvaring och internering antogs den 22 april 1927 och omfattade de kategorier av intagna som främst skulle hållas inkapaciterade, eftersom de inte ansågs lämpliga för behandling, bland andra så kallade mindre tillräkneliga förbrytare. Påföljden var som huvudregel tidsobestämd uppåt, men domstolen angav i regel en viss minimitid för utskrivning. Interneringspåföljden var avsedd för återfallsförbrytare, inberäknat dömda som undergått straffarbete eller förvaring i sammanlagt minst fyra år och därefter åter begått brott.436Verkställandet av domen 433 SFS 1937:119. Lag om verkställighet av bötesstraff, i laga kraft 1939. 434 Schlyter, 1935, s. 25 f. 435 Samtidigt avskaffades lagar och förordningar som stred mot individualpreventiva hänsynstaganden, såsom påföljden i SL2:19om mistande av medborgerligt förtroende i juni 1936. 436 Skyddsanstalt föreslogs 1937 som gemensamt namn för vård- och interneringsinrättningar. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 128 “Ett stort antal människor vänjes sålunda vid fängelselivet under kortvariga uppehåll i straffanstalterna, varigenom det avskräckande momentet hos frihetsstraffen försvagas.”434 4.6.2.5 Nya straffarter och andra avgörande reformer
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=