i nl e dn i ng 52 byggår, utformning, aktörssammansättning och funktioner, och därmed kan indelningen ses lika mycket som ett resultat som en disposition. Jag vill hellre tala om skeden eller perioder än om tidpunkter eftersom de byggnads- och aktörsförhållanden som rådde vid tiden, och som senare kom att ersättas, vare sig hade en tydlig början eller ett abrupt slut. Beträffande definitionen av vad ett tingshus är sluter jag mig till den avgränsning som gjordes inom ramen för Dokumentationsprojektet: Ett tingshus är en byggnad som har uppförts som tingshus, eller genomgått stora förändringar för att kunna rymma häradsrättens verksamhet. Tillfälliga domstolslokaler, som lånades eller hyrdes under en kort period, och vars utformning inte präglades av domstolens verksamhet, kommer att behandlas kortfattat. Angående geografin kan det tyckas lättsinnigt att i en avhandling som handlar om rum skriva svepande om“landskapen i norr” eller “de södra delarna av landet”. Ändå har jag för läsbarhetens skull tillåtit mig några sådana formuleringar, för att slippa uppräkningar och snårigheter. Jag skriver också om Sverige som om gränserna under den här perioden var konstanta. Det var de inte, men jag har valt att studera de områden som idag kallas svenska. Avhandlingen är disponerad i tre kronologiskt bestämda huvuddelar, som i sin tur är ordnade i vardera tre kapitel. För att orientera läsaren hjälpligt i den rättshistoriska kontexten, har jag också valt att med utgångspunkt i litteraturen kort redogöra för tingets och häradsrättens förhistoria.Texten, som faller utanför den i övrigt symmetriska ordningen, får inleda de empiriska delarna. Som jag nämnde tidigare behandlar huvuddelarna tre tidsskeden: åren kring sekelskiftet 1800, åren kring sekelskiftet 1900 respektive 1950talet.Varje del inleds med en djupstudie av ett tingshus som planlades och uppfördes under det tidsskede som skall avhandlas.Valet av djupstudieobjekt grundar sig i första hand på tillgången till ett rikt källmaterial. En förutsättning har varit att huset finns kvar och att det är praktiskt möjligt att undersöka. Därutöver har jag valt tingshus till vilka hör dokument som på olika sätt beskriver byggnaden och dess aktörer. Jag har ställt skisser, arbetsbeskrivningar och räkenskaper, bredvid korrespondenser, biografiska texter och mötesprotokoll etc.Valet har också handlat om att tingshusets byggprocess på ett tidigt stadium i undersökningen visade sig innehålla aspekter som jag bedömde som relevanta för just den tidsperioden. Om huset som skulle inleda avsnittet om sekelskiftet 1800 ville jag till exempel veta att det hade figurerat som ärende
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=