rummet och r ä t te n 51 fallet med tingshusen innebär det att föreställningarna inte bara kom till uttryck innan tingshuset byggdes, människor bar dem med sig hela tiden: stenhuggaren när han mejslade slutstenen till portalen, nämndemannen när han bänkade sig på podiet, städerskan när hon skurade tingssalsgolvet, tingshusvaktmästaren när han tömde spottkopparna och häradshövdingen när han låste sitt tjänsterum på lördagen. Föreställningarna torde ha format deras handlingar, deras användning av rummet, rummet självt och relationerna människorna emellan, de går inte att isolera eller tidsmässigt avgränsa. Dessutom fanns det nästan alltid en konkret byggnad eller rum som föregick det tänkta. Inte ens på 1700-talet, och inte ens i härader där det aldrig hade funnits ett funktionsspecifikt tingshus, uppstod föreställningarna ur intet. Dels förekom tingshus i andra delar av landet långt tidigare, dels fanns byggnader med andra funktioner som fick tjäna som modell, byggnader som erfors och användes av människor vilka tog med sig sina erfarenheter när de skulle planera tingshusbygget. Trots invändningarna finns ändå skäl att disponera arbetet på så vis att föreställningarna presenteras först, därefter de materiella byggnaderna och slutligen husen i användning. Ordningen grundar sig inte bara på tidsföljd utan också på skala eller avstånd till undersökningsobjektet. Dispositionen kan därmed också beskrivas som en tankemässig progression. Avsikten är att läsarens förståelse av byggnaderna skall gå från att vara abstrakt till att bli konkret, från att handla om fasad till att också handla om rum, från att omfatta en betydelse till att omfatta flera. Mitt val av undersökningsperiod, 1734-1970, hänger samman med den rättsliga regleringen av tingshusbyggnadsskyldighet.110 Som jag har skrivit tidigare ansvarade de byggnadsskyldiga häradsborna för uppförandet och underhållet av tingshuset under den här perioden. Jag har tagit det som min utgångspunkt att denna situation genererade möten och förbindelser som präglade både byggnadernas utformning och deras användning, vilket i sin tur återverkade på utformningen och idéerna om hur tingshus bör se ut. Jag har valt att fokusera min uppmärksamhet på tre tidsskeden i den långa perioden, åren kring 1800, åren kring 1900 och 1950-talet.Valet av tidsperioder grundar sig på slutsatser som jag har kunnat dra genom att sortera tingshusen utifrån 110 Även i England bekostades och byggdes tingshusen av lokalsamhället fram till 1971 och i Frankrike dröjde det till 1983innan staten övertog ansvaret. Ändå saknas i den franska och engelska litteraturen diskussioner om lokalsamhället som byggherre.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=