RB 66

Förknippat med gåvor är alltså arvsrätten. Arvsrätten begränsade givarens möjligheter till gåvor om han eller hon inte hade annat än arvejord att ge. Enligt den svenska landslagen fördelades arvejorden så att en son fick dubbelt så mycket som en dotter.Om inte barn eller barnbarn fanns, ärvde arvlåtarens föräldrar eller syskon eller svärföräldrar före barnbarnsbarn. I Norge (Jämtland) fick enligt den norska landslagen en dotter halv lott mot sonens hela som i Sverige,men om det fanns en sonson ärvde han lika mycket som en dotter. Sonsonen ärvde odaljord medan dottern ärvde utjordar och lösöre. Om det inte fanns några sonsöner eller någon dotter i livet, kunde fadern ärva (modern kom inte i fråga). Fanns det inte någon fader i livet, ärvde farfadern framför döttrarnas barn. Fick dottern hemgift när hon gifte sig, drogs denna ifrån hennes kommande arvedel, enligt den norska landslagen.17 Vi kan ändå säga att arvsrätten var ganska lika i de två områdena under 1300- och 1400-talet, Frågan är vilken lag som verkligen tillämpades i Jämtland. I Sverige ärvde den som var närmaste arvinge till den döde: alltså kunde en dotter ärva allt om det inte fanns någon son, och en mor kunde ärva före arvlåtarens farfar, eller en syster framför en far. I Norge skulle en dotter inte ärva odaljord om det fanns en sonson, och en mor kunde som sagt inte komma i fråga, om farfadern levde. Inte heller kunde en syster ärva sin bror, om de hade en bror eller om deras far levde. I Sverige hade också kvinnan, oavsett stånd, lagstadgad rätt till en gåva av brudgummen, kallad morgongåva, när hon gifte sig med honom. Enligt svensk lag fastställdes ett visst värde för morgongåvan utifrån mannens sociala ställning.18 Enligt lagen kunde mannen ge upp till en fastställd summa utan att arvingar kunde protestera; översteg han den måste han få arvingars samtycke, och sannolikheten var större att ett gåvobrev upprättades. I detta kapitel redogör jag för hur värdet på morgongåvan uttrycktes. l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 84 Lag och rätt kring gåvor 17 MLL Arvetallet kap. 7, Landbrigden kap. 1. 18 MEL GB X.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=