RB 66

Ialla tiderhar man i jordbrukssamhällen reglerat förvärv av fast egendom. Sedan länge har det även funnits marknadsplatser för sådana överlåtelser. Dessa mötesplatser har haft skiftande karaktär och formerna för omsättningen av jord har ständigt ändrats. I föreliggande undersökning har författaren tagit till sin uppgift att studera hur omsättningen av jord gick till i Sverige under perioden 1300–1500. I Magnus Erikssons landslag från 1300-talets mitt regleras fem former av lagenligt förvärv av jord, de s.k. laga fången, nämligen köp, arv, gåva, byte och pant. Det är undersökningen av dessa jordförvärvstyper som utgör kärnan i studien. Särskild uppmärksamhet ägnas betydelsen av skriftlighetens allt större utbredning från mitten av 1300-talet. Författaren för in sin undersökning i ett internationellt perspektiv genom att anknyta till den kartläggning av medeltida jordmarknader som utförts av västeuropeiska forskare. Resultatet blir en intresseväckande bild av hur monetarisering och omsättning av jord samspelande under ett dynamiskt skede av svensk historia. www.olinfoundation.com

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=