d e l i i 59 tegorin köp (med börds- och arvsrättsliga följder).Att skillnaden mellan byte och köp fortfarande 1350 behövde förklaras, indikerar att denna skillnad uppfattades som ny för personer i vissa delar av riket.41 I den landslag som tillkom1442, Kristoffers landlag, behövdes detta inte förklaras. De svenska landslagarna gör alltså inte skillnad på byte med släkting eller byte med oskyld, som den norska. I alla byten behåller den tillbytta jorden den jordnatur och den status som den bortbytta jorden hade. På svensk mark får detta som följd att skattebönder måste byta med skattebönder och frälset byta inbördes. Pantförfarandet regleras i flera svenska landskapslagar bland annat genom att det påpekas att jorden ska pantsättas på tinget (eller annan offentlig plats) i vittnens närvaro. Landslagen tillägger att panten också måste värderas på tinget.42 Den norska landslagen befinner sig på en nivå som i större utsträckning överensstämmer med svenska landskapslagar genom att vittnens närvaro visserligen krävs i MLL men att det inte står explicit att panten ska offentligöras på tinget.43 Den norska lagen kräver bara offentlighet när panterna ska återlösas, och först efter det att gäldenären inte betalat på utsatt tid eller uppsökandet av gäldenären i hans hem med vittnen inte resulterat i återbetalning.44 Det är först i och med Magnus Erikssons landslag1350som panten nämns som ett laga fång.45 Ändå kommer jag att i min undersökning arbeta med de fem laga fång som uttrycks i Magnus Erikssons landslag: Faem aera lagha faangh j suerikis laghum, eeth aer arff om laghlika erft aer, annat aer skipte om laghlica skipt aer, tridia aer köp om laglica köpt aer, fierde aer gaeff om laghlica gifuit aer, faempte aer waedh saeth iordh om laglica waedh saeth aer oc forstanden aer.46 41 MEL JB XXIII och not 73. Om årtalet 1350 seWiktorsson 1988. 42 UL JB9; ÖgL JB16; DL ByB14, 3;VmL JB10; MEL JB X. 43 MLL KöpB20. 44 MLL köpB kap. 3 och 4. 45 MEL JB I. 46 Efter KrL JB1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=