i dessa fall fanns också ett intresse från mottagarens sida att få bevis på sitt nya innehav. Jag börjar med de gåvor i vilka någon form av motprestation tydliggörs. I Jämtland finns få själagåvor bevarade, men de som finns är från 1400-talet.105 I de flesta av dem formulerades vilken motprestation som förväntades,men inte i alla. Bönder förekom inte ofta som givare, men vi har några exempel. Ett brev dokumenterar att sex bönder skänkte en gåva till sin sockenkyrka “gudhi til heder”. De skänkte en slåtteräng som årligen gav tio till tolv lass hö till kyrkobordet.106 Gåvan hade ett värde som uttrycktes i ett visst antal lass hö. Enligt ett annat brev gav två bröder sin arvejord till Uppsala domkyrkas biskopsbord för sig och sina föräldrars själagagn. Det rörde sig om en jord som de vunnit i en långdragen tvist.107 Det var vanligt att som själagåva ge jord som man vunnit efter en tvist, särskilt i Finnveden. I ytterligare ett brev får vi veta att en person i sitt testamente skänkt en gåva till gråbrödramunkarna iTrondheim. Brevet är inte ett själabrev utan ett kvittobrev på att munkarna mottagit gåvan, och motprestationen sägs bli 20 lästa mässor för givarens själ.108 Indirekt får vi genom detta kvittobrev veta att en jämtlänning skrivit sitt testamente, men vi har inget bevarat testamente som faktiskt utfärdats i Jämtland. Däremot finns ett testamente utfärdat i Uppsala i vilket en gåva till en kyrkoherde i Jämtland finns upptecknad.109 Birgitta Pedersdotter gav1494, på sin ålders höst, en själagåva till domkyrkan i Uppsala. Birgitta hörde till de ytterst få aristokrater som levde i Jämtland. Hon bodde i Västerhus på Frösön och var dotter till jämtlandsfogden Peder Karlsson. Med uppländska mått l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 114 Själagåvor och avlatsbrev 105 Suppl. 1451:a, 1494:a; JHD II 87, 178, 230, 327. 106 JHD II 178. 107 JHD II 230. 108 JHD II 327. 109 DS 6357.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=