RB 66

jag benägen att acceptera den stora skillnaden mellan en jordnära gåva och en andlig motprestation. Emellertid stämmer denna typ av gåva inte heller in på ett annat avWebers kriterier: att motprestationen skulle gäldas inom en nära framtid. Personen i fråga upplevde sällan återgäldandet av själagåvan under sin livstid. Ännu närmare en äkta gåvorelation kommer vi i de själagåvor som nämns i testamenten och i vilka ingen motprestation uttrycks. Bara det faktum att motprestationen inte kommer på tal gör denna transaktion till en äkta gåva.Testatorn fick säkert inte heller uppleva att den outtalade motprestationen fullgjordes, eftersom ingen testamentarisk gåva utföll förrän testatorn dött. Från Jämtland finns det totalt 52 gåvor bevarade, men ändå utgör kategorin nio procent av det totala antalet brev på 1300-talet och sju procent av det totala antalet brev från 1400-talet (se tabell j 1 s 63). I Dalarna utgjorde gåvor på 1500-talet endast sex procent av antalet transaktioner inom de fyra laga fången byte pant, köp, gåva.104 I Finnveden och i Jämtland sjönk alltså procentuellt sett antalet gåvor mellan 1300- och 1400-talet. Och gåvor tycks vara en kategori som minskar över tid till förmån för andra kategorier, vilket Sjöbergs siffror för Dalarna också visar. Där har den kategorin minskat ytterligare. Av Jämtlands 52 gåvobrev är elva från 1300-talet, och alla elva är utfärdade av överheten, resten är från 1400-talet. Från detta århundrade finns det sju själagåvor, sju världsliga sytningsgåvor, en morgongåva och tre arvsgåvor. Endast donationer och överhetens jordagåvor mot skinnskatt från bönderna finns bevarade från båda århundradena. Dessa två typer av gåvor var de som oftast skriftfästes i Jämtland.Donationerna skriftfästes därför att överheten hade för vana att skriftfästa sina donationer. Samma sak kan sägas om överhetens gåvor mot skatt, men jämtland d e l i i i 113 Gåvor med motprestation 104 Sjöberg 2001, s. 104.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=