världen, som styrs med järnhand av en enväldig domare, logiken, existerar jämsides med den fysiska. Den lagenliga och den lagstridiga skolstriden utspelas visserligen på olika planhalvor, men likväl på samma plan.145 För väsensmetafysikern, i citatet ovan representerad av Spinoza, saknar i stället mångfalden essens; den sinnliga världen och dess bestämningar har sitt ursprung i bristerna i den mänskliga uppfattningsförmågan. Av detta antagande följer också att alla de bestämningar i tid och rum - föränderlighet och särprägel - som är karakteristiska för tillvarons mångfald endast är skenbara. Dessa kategorier är resultatet av det mänskliga förnuftets “Mangel an Rechenschaft”. Betraktar man således Kants kritik av det rena förnuftet ur denna synvinkel, förefaller dess nyhetsvärde inskränka sig till prövningen av människans förmåga att vinna kunskap om tingens väsen: “So war es der Gang der abstrakten Philosophie: Spinozas Behauptung des logischen Pantheismus, das Verfahren der Wolfischen Schule, alles aus den Denkgesetzen zu beweisen, forderten Kant zur Untersuchung auf, ob der Zusammenhang der Dinge dem der Vernunft entspreche, damit zu einer Scheidung des Denkens und seiner Gegenstände, sofort zur Frage nach der Erkennbarkeit.”146 Den omedelbara insikten i den fysiska världens objektiva princip utgör utan tvekan den metodologiskt mest okomplicerade vägen r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 69 vetenskapl ighetens g räns 144 Stintzing-Landsberg, Geschichte der deutschen Rechtswissenschaft, s.503:“Die Kantsche Rechtsphilosophie in ihrer Bedeutung für die Geschichte der Rechtswissenschaft erscheint als wahrer Januskopf.Von der einen Seite aus betrachtet, gehört sie noch zu der Entwicklung des achtzehnten Jahrhundert, verbleibt in der Richtung derselben und bringt sie zum Abschlusse; von der anderen Seite aus betrachtet, bildet sie den Ausgangspunkt für eine neue Entwicklung im folgenden Jahrhundert”. 145 Detta egendomliga förhållande avspeglas i Kants beskrivning av universitetsorganisationen. Den “kopernikanska” vändningen i filosofin förorsakade en tudelning av den akademiska verksamheten. I och mellan de övre fakulteterna - den juridiska, teologiska och medicinska fakulteten - präglas arbetet av den lagstridiga skolstridens villkor. Den undre eller filosofiska fakulteten bedriver sin verksamhet efter den lagenliga skolstridens objektiva grunder. Se Sandström, Die Herrschaft der Rechtswissenschaft, s.66ff. 146 Stahl, a a, bd.1, s.155f. Min markering.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=