skild del av schemat ur ett högsta axiom. Det kan förfalla egendomligt att en struktur som uppfyller de allra högst ställda kraven på vetenskaplig enhetlighet måste förses med reservationer.Vid en närmare undersökning av den ordning, “worin alles Organ ist”411, framgår emellertid att också denna enhet dras med en allvarlig brist. Kopplingen mellan grund och följd - systemets vertikala enhet - är visserligen entydig, men förhållandet mellan de olika delarna är desto mer svårförklarlig. Detta problem uppstår i första hand genom den abstraktionsprocess som den juridiska kunskapen måste genomgå. Den relativa enhet som normalt, det vill säga ur praktikerns synvinkel, existerar i det juridiska materialet förflyktigas. Därmed offras kunskapen om föremålens specieegenskaper på den vetenskapliga enhetlighetens altare. Att tingens individuella särart inte utgör en godtagbar utgångspunkt för schematiseringen av kunskapen innebär dock inte att den vetenskapliga strukturen saknar en horisontell ordningsprincip. Syftet med generaliseringen av kunskapen är ju i stället att ersätta den ursprungliga strukturen med en annan och bättre ordning.Varför skulle inte också förhållandet mellan sidoordnade enheter - organ - regleras av vetenskapens yttersta grund? Immanuel Kant påpekade i sin Kritik der reinen Vernunft, att den horisontella systematiken, det vill säga gränsdragningen mellan olika följder av ett och samma axiom, inte låter r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 197 “Während nun die Kenntniß des wahren Systems auch die einzelnen Theile klarer machen muß, und hinwieder die tiefere Erkenntniß der Theile von selbst ihren Zusammenhang vergegenwärtigt, ist es hier gerade umgekehrt. Ein solches System zieht gerade von dem Individuellen seines verschiedenen Inhalts ab, und während jemand mit lebendig praktischem Sinn sich ein Naturprodukt, ein Rechtsinstitut in seinem innern Wesen und seinen Wirkungen anzueignen sucht, kann er unmöglich daran erinnert werden, oder auch nur eingedenk bleiben, in welchemTheile des Schemas dasselbe seinen Platz hat.”412 411 Jfr. Kambartel, Friedrich, “System” und “Begründung” als wissenschaftliche und philosophische Ordnungsbegriffe bei und vor Kant, passim. 412 Stahl, a a, bd.ii, s.47f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=