Vergangenen, die sich wie bey dem Menschen wirksam äussert, er ist, um es entschieden auszudrücken, nicht blos das, was er ist, sondern auch das, was er war.”390 Kravet, att det mänskliga förnuftet ska känna igen sig i objektsvärldens struktur och utveckling, får inte uppfattas som en uppmaning till förnuftet att åter framställa sina egna kunskapsobjekt. Objektskunskapens enhetlighet får enligt detta betraktelsesätt inte påtvingas den fysiska världen. Historiska skolan hävdade till och med att tingen uppvisar enhetlighet i tid och rum oavhängigt av förnuftets verksamhet.Att objektssammanhanget måste te sig “förnuftsenligt” innebär följaktligen inte nödvändigtvis att alla förändringar måste hänföras till ett förnufts fria val. I stället förefaller samhällets utveckling snarare utgöra “eine stille, geheimnißvolle Entfaltung in aller menschlichenVorstellungsweise und allen geselligen Zuständen, dem unfaßbarenWachsthum der Pflanze ähnlich”, ty “/s/o entsteht das Volk selbst, nicht durch überlegten Zusammentritt, sondern aus ursprünglicher leiblicher und geistiger Einheit sich harmonisch ausbreitend zu der Mannigfaltigkeit der Individuen, der Thätigkeit und der Verhältnisse”, “/s/o entstehen und entfalten sich im Volke wieder die einzelnen Lebensrichtungen” och “/s/o entsteht, so äußert sich das Recht”.391 Den organiska historiesynen utgör i själva verket det mest karakteristiska draget i historiska skolans metodlära.392 Det kan, med utgångspunkt i postulatet om rättens objektiva enhetlighet, te sig motsägelsefullt att samtidigt påpeka att rättsvetenskapsmännens iakttagelser av rätten förefaller ge stöd för en direkt motsatt uppfattning, nämligen att rätten saknar enhet i såväl tid som rum. Stahl hävdade nämligen, att den kronolod e l 2 188 390 A a, bd.ii, ibidem. 391 A a,bd.ii, s.12. Min markering. 392 Historiska skolans historieuppfattning brukar betecknas organisk, se Wilhelm, a a, s.17ff. och Senn, Marcel, Rechtshistorisches Selbstverständnis imWandel. Ein Beitrag zur Wissenschaftstheorie undWissenschaftsgeschichte der Rechtsgeschichte, s.29f. rörande kopplingen till J.G. Herders historieuppfattning. enhet och mångfald i rätten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=