RB 61

24 Samtliga belägg på antitesen ödal)(aurar måste således hållas utanför undersökningsmaterialet. Ett sådant fall återfinns i exemplet nedan; Sh er onnur [erfd] er teer dotter oc sunar sunr. halft hvdrr peirra. sva seal fadur fader taea hvervitna sem eigi standa born bins dauda firi. oe verdr hon aura arve. enn hann odrla. (Det är det andra [arvet] att dotter och sonson ärver, hälften vardera. Så skall farfader alltid ärva, när barn efter den avlidne icke står i vägen. Hon blir arvinge till lösöret, men han till odalsjorden [min till svenska överförda version av Robberstads översättning]; jfr samme förf. om samma flock i KLNM12, sp. 493.) GulL 103 Det allittererade och formelartade uttrycket b^edi aurar ok ödal eller ödal ok aurar förekommer i GulL 104 resp. 275 (av Robberstad översatt med »lausoyre og odel» resp. »odelsjord og ... lausoyre») i samma arvssammanhang som det fsv. arf ok orf och uppenbarligen med samma funktion, dvs. som en expressiv beteckning för ett enhetligt begrepp, med innebörden ’arvet i stort och smått, hela arvet’. Omdet fornnorska uttrycket har så hög ålder att det har sitt ursprung i vikingatiden, så kan det i detta - då icke rättsligt distinktiva- uttryck ingående aurar knappast heller ursprungligen ha betecknat MOBIL EGENDOM. Som redan sagts kommer det nämligen att framgå i fortsättningen att man i ett så tidigt skede knappast förutsätta existensen av de antitetiska kategorierna MOBIL EGENDOM)(IMMOBIL EGENDOM(jfr 111.5). 3.1.6. Sammanfattning I detta avsnitt har det valda begreppsområdet EGENDOMI ALLMÄNHET närmare analyserats. Begreppsområdet har valts utifrånatt ett väsentligen motsvarande medeltida begrepp tycks ha existerat och att ett fornspråkligt material av lagtext har bevarats, somtäcker begreppet tämligen väl. Detta gäller i fråga om medeltida förhållanden även underkategorierna IMMOBIL EGENDOM och MOBIL EGENDOM. Det överordnade begreppets semantiska uppbyggnad har analyserats i komponenter i en formel. Dessa komponenter har uppställts somnödvändiga hos en lex för att denna skulle kunna accepteras somgenerellt användbar beteckning. För att kunna begränsa materialet till enbart sådana beteckningar som har haft eller kunnat förväntas få generell användning i alla rättsliga sammanhang och somdärigenom kunnat vara inbördes generellt utbytbara, har ett antal s.k. övertaliga komponenter urskiljts. Dessa komponenter kan då inte accepteras hos beteckningar som skulle kunna generellt ersätta andra generellt använda beteckningar. Ofta förekommande sådana övertaliga komponenter har visat sig vara komponenterna FÖREKOMMANDE INOMVISS RAM, SOMBETALNINGSMEDEL, AVSÄRSKILT VÄRDE, AVSPECIELLTSLAGoch I SINHELHET, EMFATISKT.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=