25 Slutligen har orden arf, orf, opol och aurar, pL, kritiskt analyserats som beteckningar i olika användningar. 3.2. Underkategorierna Den semantiska analysen av materialet för underkategorierna - delfälten - har visat sig innehålla särskilda problem. I första hand utgör gränsen mellan subkategorierna ett problem. Detta ger primärt upphov till en begreppsmässig vaghet. Ex: [Bruden giftes till] lagha hrihiungs i allu han [dvs. brudgummen] a i lösörumok han afla fa. {till laga tredjedel i allt han äger och förvärvar i lösöre). UL yEiB 4: pr men Allt h^t bondin ok husfrun kiöpa; samam, baf)! i iorf) ok lösörum. h^ct kallasr sia:nga: köp, aghi husfrun hrihiung. UL^B9:1 Det kan här förefalla som omvad somkallas lösörar i den första flocken inte entydigt överensstämmer med vad som kallas lösörar i den andra flocken. Enligt den förstaflocken skall brudens rätt till andel i vad brudgummen under äktenskapet anskaffar omfatta något som där endast kallas lösörar. Enligt den andra flocken skall hennes andel däremot omfatta något somkallas iorp ok lösörar. Här uppstår således frågan om det är samma rättsliga kategori av egendomsom avses i båda flockarna. Omman då beslutar sig för att så måste vara fallet - det är ju giftorätten det handlar omi en och samma lag - så uppstår i stället i andra hand en lexikal vaghet. Omman inte skall tvingas antaga att lösörar i den första flocken representerar även iorp., så måste man uppfatta den andra flocken som en kompletterande regel med en i förhållande till den första regeln utvidgad räckvidd. Så är det utan tvivel också, men den term- lösörar — somanvänds i den första flocken — med den primära regeln om brudens giftorätt - blir på detta sätt inte helt klar till sin innebörd. Vet man inte om den andra flockens existens när man läser den första, så tror man att giftorätten enbart omfattar lösörar. Vet man däremot omden andra flockens existens, blir man benägen att tolka lösörar i den första flocken så att lösörar där representerar även sådan iorp som makarna köper under äktenskapet. I tredje hand —och nära sammanhörande med den lexikalavagheten - saknas ofta i ett beläggs omedelbara kontext klara förutsättningar för en säker inplacering av belägget i ett antitetiskt motsatsförhållande. Detta ger primärt upphov till en kontextuell vaghet. När en nybliven barnlös änka krävs på den avlidnes kvarlåtenskap av rätt arvinge och då i sin tur kräver rätt skifte, dvs. bodelning, säger hon:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=