RB 61

80 (5.) gops - {pdenninger, sg. o. pi.) - gops Detta »ofullbordade» termbyte firms inte illustrerat i tabell 10. Den fråga som behöver belysas här är den ungefärliga tidpunkten för den nya termens uppdykande, dess utbredning och tidpunkten för dess försvinnande. Den totala användningen och utbredningen i regionallagarna framgår av inventariesammandraget i tabell 11. Landslagarna kommenteras särskilt nedan. Av tabellen framgår att beteckningen saknas i isländska Grågås, i alla norska lagtingslagar samt i alla danska lagar utomJL (från 1241). Vidare saknas den i ÄVgL (från början av 1200-talet), i GL (från senast omkr. 1300) och i UL (från 1296). Det står därför klart att de äldsta beläggen är från Jylland. Beteckningen tycks ha spritt sig norrut och upp genomSverige under senare delen av 1200talet och början av 1300-talet. Två belägg i Magnus Håkonssons landslag (från 1274-76) och ett belägg i Jönsbök (från 1281) visar att beteckningen nådde upp genom hela Norden. Pcenningar, pl., levde vidare i svenskt lagspråk i MELL och i KrLL, men lyckades aldrig hota gops (16 belägg på gops somöverordnad term mot 5 på paenningar i MELL; 24 belägg mot 8 i KrLL). Så länge KrLL gällde, fanns ordet sålunda kvar som lagterm. I 1734 års lag, vilken avlöste KrLL, förefaller ordet dock saknas som beteckning för egendom. Beteckningenpcenningar, pl., tycks därmed ha försvunnit från lagspråket. (6.) land, sg. och pl. - iorp", och (7.) iorp (- eghn, sg. och pl.) - iorp Först måste det slås fast att landverkligen först byttes ut mot iorp. Omvi återgår till tabell 10 och granskar kolumnen för eghn med börjanuppifrån, så ser vi att eghn i alla danska lagar förekommer somöverordnad beteckning, och därutöver i två fall som mobilbeteckning. Det saknas således i de danska lagarna helt belägg på ordet som immobilbeteckning. Vi kan sedan för ögonblicket hålla GL utanför resonemanget (se nedan 11.2.4.6.) och i stället betrakta de övriga svenska lagarna. Det är inte förrän i dessa somordet finns belagt somimmobilbeteckning. I två tveksamma belägg (ÄVgL och YVgL) förekommer ordet också somöverordnad beteckning. I kontrast till bilden för eghn kunde vi i 11.1.2.2. (tabell 4) se att landi fria belägg i samtliga danska lagar och till 100 %var utbytt mot iorp. Det står således helt klart att detta utbyte var det första. Frågan är sedan vid vilken tidpunkt eghn började uppträda somimmobilbeteckning i lagspråket, vilken spridning denna fick som verklig immobilterm och vid vilken tidpunkt ordet förlorade denna funktion. Om vi då fortsätter att analysera materialet utifrån teorin om utbytesmekanismen och fortsätter att hålla GL utanför diskussionen, så förefaller det som ombörjan skedde i Götaland någon gång vid mitten eller senare delen av 1200-talet. ÄVgL saknar ännu immobilbelägg, men YVgL har två stycken. Tyngdpunkten förefaller dock ha legat i Östergötland. ÖgL har inte mindre än 32 belägg och dessutom före-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=