RB 6

FÖRKLARINGAR TILL KONUNGSBALKEN Fsv. Kiiniingx bdikcn hs B m.fl., Kiinitnga balkrin hs A; Koniingz balker KrI. lis A. Innehåll: Svenska rikets omfattning och indelning (1). Rikets enhet (2i. Kronans rätt och folkets skyldigheter (3). Val av konung (4). Konungens ed i5). Lagmännens och allmogens ed till konungen (G). Eriksgata (7). Kröning (8). Konungens råd (9). Konungens giftermål; morgongåva (lOi. Frälsemäns rusttjänst; vapensyn (11—21). Det antal hästar, varmed hiskopar och frälsemän av olika klasser må rida (22). Taverner vid allmänna vägar och rättare i storbyar (23); våldgästning i23. 32). Våld på annan mans egendom (24). Förbud mot överlåtamle av målsäganderätt i25). Svek vid köp eller byte av frälsejord mot skattskyldig jord (26). Våld mot den som konungen har fridlyst i27); brytande av konungens dom (28, 33). Käromål för gäld (29i. Olovlig jakt i konungens skogar i30i. Nämnd för brott mot konungsbalken (31—33). I motsats till de övriga balkarna i MEL. som i stort sett bygga på landskapslagarna (framför allt på UL) och sålunda utgöra en bearbetning och komplettering av traditionell och folklig rätt, innehåller Kg alltigenom ny rätt, resultatet av den kungliga lagstiftning, som hade pågått under förra delen av Magnus Erikssons regering. Denna intensiva verksamhet har tagit sig uttryck i en rad av förordningar eller stadgar, varav de för Kg viktigaste äro följande: 1. Stadgan om kungaval (o. 13351. Den har en form, som tydligt visar, att den aldrig har blivit utfärdad som ett kungligt brev, utan har varit avsedd att — efter antagande på de olika lagsagornas ting —införas i landskapslagarna eller i en redan påtänkt, hela riket omfattande landslag. Valstadgan är bevarad dels i den yngre handskriften ihs B) av SdmL. dels tillsammans med VgL:s kyrkobalk i en handskrift av MEL (hs sign. B 10 i Kungl. Bibi.). \'alstadgan ligger till grund för fl. 1—8 i MEL:s Konungsbalk. 2. Den s.k. Skara-stadgan 281 1335 om frälserätt för konungens rådgivare och alla riddare samt för deras hustrur och barn (SD 4. s. 407 f.). 3. Skeninge-stadgan 30 11 1335 om storleken av stormännens följen, om taverner och förbud mot våldgästning, om övervåld mot annans egendom, om överlåtande av målsäganderätt, om svekfullt tillgrepp av konungens ingälder (SD 4, s. 463 f.L Jfr MEL Kg 22—26 (E 37, Tj 381.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=