LXV sig, åsyftat ett pergamentsblad med skrift på båda sidor och utan varje spår av besegling, förefaller ej troligt.*’ Det finns emellertid också ett par hittills förbisedda vittnesmål från början av 1600-talet om stadfästelsebrevets original och dess sigill. Brevet var tydligen ännu ej känt i kansliet, när Johan III inför mötet i Rostock 1574 lät Rasmus Ludvigsson och Petrus Michaelis Fecht utarbeta »Des Reichs Schweden Beweis von wegen der drei Chronen»,~ och det upptages ej i förteckningarna över de urkunder, som sändes till Rostock 1574'' eller till gränsmötena med Danmark 1601, 1602 och 1603.*’ Men inför 1603 års möte i Flaksjöbäck åberopas brevet 1442 med dess beseglingsformel och sigill i ett betänkande, som upprättats i Örebro i januari 1603 av sekreteraren Pedher Nilsson Wadz (adl. Jacobsköld) och enligt en avskrift undertecknats av denne jämte sekreterarna Mickel Olofsson och Erik Jöransson (adl. Tegel); stället lyder: Szammalundc finner man och vdj then Confirmation som Konung Christoffer hafuer gifwet ähr 1442 vtöfwer Swerigis lag, att han hafuer hengdt, bade sitt eigit, Sz.i och Rikzens Insigell dher före, och skrifwer nedhen i brefwedtt fii qtionim cuidcntiam s/f^illum uosftiV M;/« quo itimur pro prii’sciifj ma cum si}iillo R('}!,ni iiosfrj Succiu'. Och förer doch vthij Rikzens Jnsigle eller Klemme 3 Cronor, och vthi sitt eigit Danmarkz och Norgis wapn.'** Förklaringen till att brevets beseglingsfras kan nämna tvä sigill, båda avbildade i utgåvan 1608, medan Runell i sina förteckningar säger sekretet (singularis) vara borta, lämnas av Johannes Messenius, som i Specula (1612) ger en sådan beskrivning av brev och sigill, att det klart framgår, att den svenska riksklämman varit anbragt som kontrasigill till Kristoffers danska majestätssigill. Efter att ha återgivit beseglingsfrasen fortsätter nämligen Messenius: *’ Hjärnes referat (s. 12), att man om urkunden av Runell »f-lr veta, att den saknade besegling», är icke adekvat. En urkund utan sigill har antingen aldrig haft något sigill eller förlorat sigillet (resp. sigillen). Runells formulering pekar på det senare alternativet, ej på det förra. ' Koncept och förarbeten i Danica 492, RA; två av Johan III undertecknade pergamentsex. i Statsrättsliga handl. nr 8, RA; tryckt som bilaga till Joh. Schefferus, De antiquis verisque regni Sveciae insignibus ( 1678), s. 280—309. ^ Danica 492 och Danica 10, RA. ** Arkivalielistor äldre än 1618, RA:s ämbetsarkiv; jfr S. U. Palme, Sverige och Danmark 1596—1611 (1942), s. 215 med not 1. Avskrifter i Danica 16 och 492, RA, samt i E 3 3 0, UUB; samtida förarbete eller utdrag i Danica 16, RA; jfr S. U. Palme, a.a. s. 405, not 7—8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=