XLI gemensam lag. Däri torde man kunna se orsaken till att landslagen icke såsom Upplands- och Södermannalagarna fick någon kunglig stadfästelse. Syftet med en sådan skulle varit att konstatera, att lagen nu gällde i hela riket med undantag av städerna. För en stadfästelse med dylikt innehåll saknades emellertid underlag, så länge lagen icke var godtagen överallt, där den var avsedd att gälla. På 1440-talet komfrågan omstadfästelse i ett nytt läge. Då reviderade man lagen och stadfäste därefter den lydelse, till vilken revisionen fört. IV En antydan om att en revision av Magnus Erikssons landslag var förestående gavs första gången i en handling utfärdad den 26 april 1441 i Köpenhamn av hertig Kristoffer av Bayern.^ Hertigen hade utropats till konung i Danmark, och underhandlingar pågingo om hans val till konung även i Sverige och Norge. Handlingen innehåller en försäkran till Sveriges inbyggare, att de skulle fritt och ohindrat få behålla, njuta och bruka all Sveriges skrivna (beskrefne) lag, rätt, privilegier och frihet samt alla goda gamla sedvänjor, »och i vad mån I eller Edra efterkommande nu eller i tillkommande tid kunna förbättra lagen, det vilja Vi fullborda och stadfästa och ingen stad däremot vara eller det förhindra».* Texten till denna försäkran hade överlämnats till Kristoffer av de svenska underhandlarna, som hade ställt dess godkännande som villkor för att Kristoffer skulle erhålla den svenska kronan. På grund av förekomsten i försäkringen av ordet »nu» är det troligt, att man i de bestämmande kretsarna i Sverige planerade en omedelbar förändring av landslagen, och möjligt är att arbetet på revisionen redan hade börjat. Genom en urkund, som är daterad den * Tillkomsten av Kristoffers landslag har översiktligt behandlats av Gottfrid Carlsson i Sveriges historia till våra dagar, utg. av Emil Hildebrand och Ludvig Stavenow, Bd 3:1 (1941), s. 507 ff. Av äldre litteratur se Harald Hjärne, Om förhållandet mellan landslagens båda redaktioner (i Uppsala universitets årsskrift 1884) och K. H. Karlsson, Eörhallandet mellan landslagens båda redaktioner (i HT 1884 s. 273 ff.), av senare C. O. Sommar i SvJT 1942 s. 417 ff. samt J. E. Almquist i SvJT 1959 s. 308 ff. Om den äldsta tryckningen av landslagen se G. Hafström i SvJT 1959 s. 15 ff. - Kristoffers försäkran är tryckt i ST Bd 3 s. 191 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=