RB 6

XXVIII ställa detta ärende, på ovannämnda år, dag och ort. Till uppenbar bekräftelse av denna vår protest ha de sigill vidhängts, som brukas av de förständige männen, (kyrkoherdarna) herr Håkan i Glanshammar, herr Per i Asker och herr Jöns i Kil, tillika skolmästare i Örebro.» Protesten är endast ett av de många inläggen i den strid omkyrkans rättsställning, som hade förts sedan 1100-talet. Den torde ge vid handen, att kyrkans ledning —trots att ärkebiskopen och tre andra biskopar hade plats i rådet ^ —icke hade tillräckligt inflytande på arbetet i kommissionen för att kunna hindra utarbetandet av förslag, som gingo emot kyrkans önskningar.'* Kyrkan och det världsliga samhället samarbetade alltså icke nu under lagarbetet som de gjort under utarbetandet av Upplandslagen. Protesten inskränker sig till att i allmänna ordalag hävda, att genom arbetet på sammanjämkningen av de svenska lagarna någon inskränkning icke kunde ske i den kanoniska rätten eller i den rättsställning, som kyrkan på grund av stadganden och sedvänjor dittills innehaft. Den nämner alltså icke, på vilka punkter man kan ha planerat en förändring i kyrkans rättigheter. Frågan om vilka motsättningar som gjorde sig gällande mellan kyrkan och företrädarna för det världsliga samhället saknar emellertid betydelse för förståendet av landslagen; resultatet av protesten och de underhandlingar, som därefter kunna ha ägt rum, blev nämligen, att den nya lagen icke fick någon kyrkobalk. Denna lösning torde ha vilat på den uppfattningen att de bestämmelser i landskapslagarna, vilka icke hade motsvarighet i landslagen, fortfarande skulle gälla som partikulär lagstiftning för ve- •’ Protesten är efter orig. i Riksarkivet tryckt i SD 5, s. 643. Den är även intagen i en förnyad protest av ombud för biskoparna och domkapitlen i Uppsala, Linköping, Strängnäs och Västerås. Denna i sin tur finns i ett notariellt instrument dat. Örebro den 15 januari 1454. Instrumentets original och fullmakter från Uppsala 1453 31 12, Strängnäs 1454 11'1 och Västerås 1454 10/1 finnas i Riksarkivet och ha alla L^ppsala domkyrkoarkivs lådsignum G vi. Avskrifter av notariatinstrumentet 1454 (med protesten 1347) finnas frän 1470-talet i Registrum ecclesie Aboensis (A 10, Riksarkivet) och Skokloster-samlingens codex Aboensis (Ser. I Fol. vol. 70 dep. i Riksarkivet) och ha därefter tryckts i Åbo domkyrkas svartbok (utg. av R. Hausen, 1890), nr 563 och 117. — En avskrift av protesten 1347 finns i Registrum ecclesie Lincopensis chartaceum (Kh 54, pag. 158 f., Linköpings Stiftsbibliotek). At-skriften har skrivits under Hans Brasks tid (upplysningar av arkivarien Liedgren). ■* Se Magnus Erikssons och drottning Blankas testamente 1346 (^SD 5, s. 561). Det är icke otroligt att kanikerna hade utsetts av kyrkans ledning för att införskaffa upplysningar om kommissionens ställning i de frågor, som voro av vikt för kyrkan, och för kommissionen framlägga kyrkans synpunkter på dessa.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=