JordabaJke// 95 och alt sliiclja }^år i arv.» — Om Icga av Jord enligt medeltida riitt se C. J. Wahlherg. Om lega af jord å landet enligt svensk eivilrätt (1870), s. 35 f. 82. »Giftostämma». tsv. (fiftastänuiid f., d.v.s. arrendetid, legotid för jord. ■— linligt UL .1 10, ^’mL ,I 15 pr oeh SdmL .1 10 var arrendetiden 8 år. 83. »Skall städja givas», fsv. skcil (jift giuas, d.v.s. ni/ städja. Ragvald Ingemundsson: »reseindatnr eontraetns vel innovetur». MRL fedjer lis F av UL, där på grund av en civerhojjpning av ord (haplografi) texten har blivit något oklar. Övriga handskrifter av UL ha: ». . . skall man giva städja. .Städja skall givas ...» 84. »Oeh likaså om avrad», fsv. ok siio afrap: syftar i)å det fciregående »så som håda komma överens» .Städjan (»gåvan») gavs vart sjätte år, men avraden varje år. 85. »Rätta avradsdagar», år efter år, därför plural. »Sankt Tomas’ dag fcire jul»: den 21 december (efter aposteln Tomas), till skillnad från Tomas’ dag den 29 dec. (efter Tomas a Recket, ärkebiskop i Canterbury, d. 1170). — Ihdigt UL .1 10 var rätt avradsdag vid fastlagens Icörjan. 80. »Han», d.v.s. jordiigaren. 87. 1 KrL tillägges här (i 20: 2) det som i MFL slår i fl. 31: 1 ( jfr not 100). 88. Fl. 28 —KrL J 21. Rubrik i KrL: »Om landbo lagligen uppsäger jord hos jordägaren.» 89. »Eriksmässan», den 18 niaj. KrL har i sliillet: »n;ir arrendetiden (fsv. (jiftosfönipna) är ute före midfaslan». 90. Fl. 29 (KrL .1 22) motsvarar UL .1 12, men med rätt stora förändringar. Rubrik i KrL: »Om landbo icke säger upi) lagligen, vad han då hör göra.» 91. KrL: »efter giftostämman och före avradsdagarna». 92. »Han har genom uppsägningen förverkat sitt arbete», d.v.s. han får ingen ersättning för plöjningen. 93. KrL: »sin städja, plöjningen och utsädet av råg». 94. KrL: »häradsnäinnd». 95. I KrL fciljer här en flock (fl. 23). som saknar motsvarighet i MEL: \u rymmer landhon hort eller låter föra sig hort under Itolagsliden, då har jordägaren rätt alt föra honom tillhaka med hans bohag. § 1. Sätter landhon sig till motvärn och får han eller de som vilja värja honom skada, utom dråp, det vare allt ogillt. Rlir någon av dem dräpt, skall därför hötas tjugo marker. Får jordägaren som far alt hämta honom, eller de som äro med honom, någon skada i dråp eller sår. det skall allt l)öla,s dubbelt. Och alla de som voro med för alt flytta hort landhon, höte var och en tre marker till treskifte, och landbon återgälde ägaren all skada, som lian har fått därvid, och därutöver sex marker, ägarens ensak.» 9(). Fl. 3() =KrL ,I 24. Rubrik i KrL: »Om fardag. och vad som förbjuds landhon att föra från gården.» 97.»Torsdagen före söndagen i midfaslan». sålunda i allmänhet vid mitten av mars. 98. Kyndelsmässan», den 2 febr. Hälften av husen skola alltså denna dag utrymmas för den kommande landhon. som skall tillträda vid mitten av mars. 99. KrI, tillägger: »vid vite av tre marker till treskifte». 100. KrL: »gärdsle eller gärdesgårdar». 101. 1 KrL tillägges: »vid vite av tre marker, och återgälde skadan». 102. Meningen »Nu lejer någon . . . som han har lejt» saknas i KrL. 103. 1 KrL tillägges: »vid vite av de heiler som fcirut är sagt, och återgälde
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=