Gi f t e r mål sbal kcn 5 5 sveiinor — vanlif^a friilseiniiii — l)öndcr — löskorkarlar. § niiij’: riddaro ocli ^ 3 uli^öra oil tilliigf* i MliL. 04. »Doll som lör ordet», fsv. pan som fore skil, Rafjvald: »(|ui juosidol», talesman. onllöraiido. Han kallades därför forskilninan. Han skiille formulera dot soin fastarna skulle intyga ooh mod od kunna styrka. Se art. Forskiliaman i Kulturliistoriskt lexikon för nordisk medeltid. — Enligt ögL G 10 skulle morgongåva i jord givas mod lagligon stadfiisl köp», d.v.s. enligt reglerna i Jordabalken; endast om så har skett, iirver hustrun jorden efter mannens diid. Också enligt UL A 4 skulle morgongåva i jord givas »med fastar och laga former»; likaså enligt SdmL G 3:2 och ^’mL A 5. Morgongåva i lösiire skall enligt DL. \’mL och SdmL styrkas av hriillojisgästerna, som drucko hriillopsöl. ö.j. rält hinderdag», fsv. a rätfoni hindcnUnjh (andra hs: hindradagh]. Fsv. iundri datjher (ack. hindra da(/h] egentl. den hakre dagen, följande dag; i landskaiislagarna och därifrån i MEL om dagen efter hriillopet. Ilindradaysgiäf (VgL I och IL t)gL, l'L m.fl.i har alltså samma betydelse som nwrghongiäf, morghongava: morghon kan betyda fiiljande dag' (jfr nsv. i morgon], liksom afton dagen före len helg) i jnlajton m.fl. Fsv. hindri är en komiiarativ 'bakre, senare, följande' tjfr ty. lunter], endast bevarad i denna förbindelse. Om morgongåva se kommentaren till OgL G not 31. st)ui hustruns ärftliga egendom måste morgongåva givas och bevittnas på »hindradagen oeh icke senare. — I Erikskriiuikan berättas om Torgils Knutssons giftermål IV. l‘,».-)(; f.): Meningen med heslämmelsen är: för att vara giltig såI .Stokliolme hans hryllöp war. Godher koster war ther osj)aar wider hwar then man tiit war komin. \’m morghonen gaff hrudgomen synne husfrw til morghougawo eth gotz thel hon wille hawa. Hoffwodhgardin heter Gum, t>k ällowo garda liggia ther vm. ok godha qwerna ok landho, oldenskogha ok fiskesio. Ther aff skulle hon sik kleda oc fcida. vm hon liffde effter hans döda. .')(). Fl. 11 iir hämtatl ur EL \ ö: jfr \'mL A ö. — I KrL tilliiggs: »det tage honOm ett annat fall, då hustru fiirverkar sin morgongåva. den , d.v.s. hennes man. se 1-: 33: 1. o~. Fl. 12 iir hiimtad från I L .\ S jir. utlösas |)å fiislningsstiiiniuau och givas vid hriillopet. ÖS. 1'1. 13 och 14 iiiH) byggda på ÖgL G 11. - - »Metl svuren ed», d.v.s. med avliiggaude av ed diirom, att de icke fått mera iin nu återhiires. Jfr ÖgL 10, UL A 8. Fsv. mep snornum epe iir eu j)arentetisk hestiimning till bäri ater . . . til skiptis, vilket återigen har en annan, niirmare hestiimning mef) fiem sum . . . .Satsbyggnaden blir diirför tung. ÖO. Med fl. 13 och 14 jfr ÖgL G 11. .\v fl. 14 framgår, att hemföljd skidle 1 fl. 13 stadgas för det fall, att den utlovade hemföljden iinnu icke iir (iverliimnad utan står inne hos giftomannen. .Sonen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=