Magnus Erikssons landslag 34 s'allor i landet män emellan, {’ammall lår lyra penninjiar dyrare, en mark gott smör och iläsk till tre svenska ])enningar, loder till en häst för en natt till fyra svenska penningar, en spann havre två svenska penningar dyrare än i närmaste kö])sta<l. öl och hröd som det gäller i närmaste köpstad på rätt torgdag. XX\’. Xu komma så många giister. att tavernens hns ej riieka till; då hiinvise tavernaren dem till närmaste hy, och rättaren lägge så många till var man. som han prövar knnna få riiin och bärgning för sina j)enningar, så som sagt är. § 1. Xii vill tavernare ej fullgöra sitt ämbete; då skall han böta tre marker till treskifte, så ofta han försummar tlet och det väckes käromål därom. Om bönder ej sälja oeh låna härbärge, så som nu .sagt är, böte var och en av dem tre marker till treskifte, till den viigfarande, konungen oeh häradet. XX\'l. Om någon våldgiistar hos tavernare, juäst eller honde, och i denna gästning lager från dem mot deras vilja och denna vår lag och [stadgan om] hemfrid, öl, mat, säd eller stråfoder eller vad annat det än är. blir han tagen på bar gärning eller det slyrkes mot honom med fulla bevis, då äger konungen, om han är stadd i iiiirheten, taga livet av honom med svärd, så hög som låg. i; 1. Om sådant sker, skall han tillsäga konungens fogde och ämbetsmän. Dem tillkommer att laga såilana våldsmän till fånga och sätta dem i konungens förvar och häkte, doek med hjälp av allmogen, om de ej annars förmå. Om lagting är inne, då skola de föras till tinget, och man skall låta rätt övergå dem; om ej ting är inne. då må lagman eller häradshövding skära ui)p budkavle och sammankalla allmänt ting. Häradsnämnd skall under ed rannsaka målet. Om vittnen finnas, skola de svärja och gå inför nämnden. Om de fälla den eller dem som åtalas, då skall lagman eller häradshiivding döma dem under svärd, om det gäller en halv marks värde eller mera. och de kunna icke undgå genom höter. (iäller det mindre än en halv mark, då böte de dubbla rånshöter efter som det är värt, såsom i Edsiiresbalken [KrL E 40] stadgas. Kunna de värja sig. vare de sakliisa. och den som grep en saklös eller lät grijia honom, höte fyrtio marker till treskifte. >5 2. Nu komma de undan och bliva icke gripna, så som sagt är. då skall målsäganden åtala för våldsgärningen inför sock nen eller tinget, så som längre fram stadgas, eller inför konungen eller den som har hans dom. att |)å räfst eller landsting utleta sanningen och skipa rätt åt käranden, som sagt är. ^ 3. .Allt det som ej är gäldat, då gäst far från gård, det är rövat, om målsäganden åtalar. Det skall ock stå till häradsnämiul. Blir han fälld, skall han undergå samma straff som förut är sagt. XX^■1I. Nu kan så hända, att den som är hemma där vill värja sig hemma hos sig, och de som göra våldsgästning dräpa, såra, slå blodvite eller göra blånad på honom eller på någon som hör honom till eller förut är stadd i hans gård; bliva de tagna till fånga på fiirsk giirning, miste de liv för liv, så många som gåvo hugg eller stick på den döde. Eör sår, blånad ocb blodvite, som ej leder till döden, miste envar, som gjorde det, sin högra haiul. Och allt det vare ogilll. som de våldgästande fingo av dem som voro hemma där, vare sig det är dråp eller .sår. blodvite eller blånad, och i did)bel bot allt det. som de fingo. som vort) hemma där. De komme då aldrig till bot eller frid. förrän målsäganden beder för dem. Bliva de ej tagna till fånga, då må de i trygghet komma inför konungen eller den som har hans dom. och skola sedan hava en halv månatls frist. § 1. Nu rider gäst i vredesmod från gården, därför att han ej fick göra allt det som han ville, och giir han en annan gäng för samma sak dråj), sår, blodvite eller blånad, blir han tlärtill lagligen förvunnen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=