160 1760,^^° men inte ens ständerna visade då något större intresse för det projekt de själva varit upphovsmän till.^^* Inför riksdagen 1765 konstaterade ledamöterna i brev till K.M;t att kommissionen »nu bordt wara så färdig med den återstående dehlen af dess göromål, att äfwen Project till nya Academiska Constitutioner, kunnat wid denne Riksdags början i underdånighet upgifwas; Men Commissionen måste underdånigst gifwa tillkjänna, att ehuru Commissionen de gamla Constitutionerne till hela deras widd igenomgått [...] har dock Commissionen icke ännu fullkomligen kunnat mogna och stadga dess tankar».Kommissionen avsomnade och en ny skolstadga kominte att utfärdas förrän 1807. Först 1852, efter nära 200 år, förlorade 1655 års akademiska konstitutioner sin giltighet. Trots det faktumatt kommissionens tankegångar endast i begränsad omfattning ledde till praktiska resultat, har redovisningen av ledamöternas inställning till Sveriges jus publicum intresse. Vad som uppenbarligen var självklart för både utskott, kommission och - så vitt man kan utläsa ur protokollen - även för remissinstanserna, var grundtanken att statsrättsämnet naturligen hörde hemma i den filosofiska sfären, tillsammans med systerdiscipliner som naturoch folkrätt. Kommissionen t.o.m. avfärdade utskottets förslag omatt juridikprofessorerna skulle föreläggas att undervisa de studerande i landets fredsslut med hänvisning till att detta var en fråga somhörde hemma i det politiska området och inte i det juridiska. Bland de filosofiska ämnena vid moralprofessuren skulle däremot juspublicumprioriteras framför de andra. I det av utskottet lämnade memorialet innebar vidare statsrättens band till moralprofessuren och dess ställning i fundamentalfakulteten att statsrätten skulle ha kommit att ingå i det för alla studenter obligatoriskabasstudiet. På så sätt skulle alla, oberoende av specialisering och karriär, ha gjorts förtrogna med jura majestatis och undersåtarnas plikt och skyldighet mot sin överhet. Trots att kommissionens fakultetsreform havererade, bidrog införandet av examen juridicumoch 1750 års följdförordning rörande dem som ämnade söka till andra civila myndigheter till förverkligandet av ett grundläggande statsrättsstudiumför alla civila tjänstemän. Vid Uppsalauniversitetet ansåg man 1751 det naturligt att undervisningen i denna disciplin gavs vid den filosofiska fakulteten. 2.6. Riksdagarna under 1740-talet. Principalatsstriden Vid riksdagen 1740-1741 förklarade Sverige Ryssland krig, vilket dock inte blev den framgång somhattarna hade hoppats på. Kriget utvecklade sig till en katastrof och sommaren 1742 var hela Finland i rysk hand. När riksdagen Hemlund, s. 54—59. Hemlund, s. 59—61. RA, AK849. Uppfostringskommissionen af 1745. Skrifvelser till K.M;t. Brev uppfostringskommissionen t. K.M:t 12/4 1765. 870 871
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=