159 fakulteter, där studenten i en fundamentalfakultet avsågs inhämta allmänbildande kunskaper inför vidare studier vid någon av de föreslagna fyra specialfakulteterna för teologiska, civila, matematiska eller fysiska ämnen. Fundamentalfakultetens ämnesområden tänktes omfatta logik och metafysik, vältalighet och poesi, moral samt vetenskapshistoria. Till de nödvändiga baskunskaperna för den somtänkte sig en framtid i statens tjänst ansåg vidare utskottet landetsjuspublicum höra. Somnämnts, hade ledamöterna redan tidigare stannat för lösningen att disciplinen borde falla inomansvarsområdet för professuren i moral. Detta ställningstagande upprepades nu. Då statsrätten inte var det enda som innehavarna av dessa lärostolar hade att behandla och utskottet uppmärksammade den konkurrens som kunde infinna sig i den enskilde lärarens val mellan ämnen som praktisk filosofi i inskränktare bemärkelse, natur- och folkrätt, etik och för Abo universitets vidkommande även historia, uttalade sig ledamöterna för en inskränkning av omfånget av dessa andra områden: endast det skulle föreläsas, somvar nödvändigt för studenternas förståelse av landets statsrätt. Resterande stoff kunde behandlas av professorn i historia - i Uppsala även av professor skytteanus — något som även skulle kunna äga tillämpning i Abo, omden dittillsvarande förenade professuren i historia och moral där kunde delas. Den juridiska utbildningen hänfördes till den planerade civilfakulteten, vars uppgift i systemet var att förse samhället med ämnen, lämpade för handhavandet av rättskipning och ekonomi. De professurer somskulle inordnas inomde föreslagna ramarna var därför de i juridik och ekonomi samt — eftersom båda ämnen enligt utskottet hämtade värdefull upplysning ur historien och ur förhållandena i andra stater — också lärostolen i historia och, för Uppsalas del, professor skytteanus. Även omdisciplinerna enligt ledamöternas förmenande hade mycket gemensamt, borde fakulteten delas i två klasser för vardera huvudvetenskap med professuren i historia som gemensamtillgång. Det synes somtanken hade föresvävat utskottet, att eventuellt en särskild politisk underavdelning borde inrättas inomfakulteten. Då efterfrågan på personer med sådana kunskaper somfrämst skulle kunna finna anställning för handläggning av utrikesärenden var begränsad, såg sig utskottet emellertid föranlåtet att inte rekommendera en sådan indelning utan att i stället återkomma med ett särskilt betänkande i saken. Uppfostringskommissionens aktivitet kom därefter att avta. Ledamöterna tog visserligen ställning till ett förslag om ny skolstadga inför riksdagen Memorial ingifwet i Kongl. Upfostrings Commissioner! af et des Utskott, angående det Academiska underwisnings Wärkets förbättring. Memorial ingifwet i Kongl. Upfostrings Commissionen af et des Utskott, angående det Academiska underwisnings Wärkets förbättring. Memorial ingifwet i Kongl. Upfostrings Commissionen af et des Utskott, angående det Academiska underwisnings Wärkets förbättring. 867 867 868 869
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=