130 suren gick till en annan sökande.Måhända hängde kanslers förhoppningar rörande Nettelbladts kunskaper i jus publicum samman med det faktum att Nettelbladt fyra år tidigare i Greifswald hade presiderat för en disputation rörande statsskicket.För Uppsalas del lyste den svenska statsrätten med sin frånvaro ända fram till 1734 - med undantag av fil. adjunkten Martin Kammeckers »Collegiumöfver Sveriges rikes stat 1731»^^* - då den åter togs upp i kursutbudet som ämne för enskild undervisning av Wallrave. Därefter återkomWallrave till ämnet under åren 1735, 1736 och 1738.^^^ 1737 presiderade han även för en disputation rörande privilegiers bruk och missbruk med en kortfattad tillämpning på förhållandena i Sverige. Från Kammeckers kollegium 1731 finns anteckningar bevarade, vars inträngande utförlighet i detaljerna väcker misstanke om att materialet snarare är att anse somett föreläsningsunderlag - eller avskrift av ett sådant - än egentliga föreläsningsanteckningar.^*'^ Kammecker inledde sin skildring av landets konstitutionella ordning med redogörelser för ursprunget till Sveriges namn, för landets ålder och första invånare. I den i sammanhanget nämnda litteraturen förekommer Rudbecks Atlantica^ även om verket inte förefallit ha entusiasmerat Kammeeker i någon högre grad.^*^ Därefter följer en tämligen detaljerad men inte helt 683 Annerstedt III: 1, s. 39. Nettelbladt, Disputatio juris publici qua formulamregiminis Svecix de anno MDCXXXIV cumnovissimis de ann. MDCCXIX&MDCCXXcollatam¬is nonnullis illustratam. Arbetet är dedicerat till Arvid Horn och utgör en jämförelse mellan 1634 års regeringsformoch regeringsformerna av 1719 och 1720. Dissertationen omfattar 91 sidor, varav sidorna 1-59 upptas av en latinsk översättning av 1634 års regeringsform, supplerad med jämförande fotnoter till regeringsformerna 1719 och 1720. I noterna på 60-91 ges utrymme för en historisk tillbakablick avseende författningens enskilda artiklar — litteratur som här kommit till användning är företrädesvis fornnordiska sagor men också Loccenius’ Synopsis jurispublici Svecani, Wexionius’ Politicapraecepta samt dissertationer i skilda ämnen. Respondent vid disputationen den 11/12 1728 var svensken Gustav Psilander. Uppskattningen av Kammeckers undervisning visas kanske bäst genomatt hänvisa till den stora mängd avskrifter som återfinnes i arkiven, se Annerstedt III; 2, s. 357-358. I UUB finns åtminstone sex handskrifter härstammande från kollegiet: handskriftsavdelningen sign. L 1—6; även i Rääfska samlingen sign. M2. UUB, Föreläsningskataloger 1735-1738. Föreläsningskatalog för 1739, det år Wallrave drunknade, saknas. Programmata Upsaliensia III. Att den privata undervisningen i Sveriges jus publicum verkligen kommit till stånd verifieras av föreläsningsdiarierna i RA, Kanslersämbetets för Uppsala universitet arkiv. F 1:1. Privilegiis, eorumque in republica usu & abusu, cum brevi applicatione ad statum regni Sveciae. Resp. Jac. Silfwerstedt. Lidén I, s. 534. UUB, Handskriftssamlingen. L 2 Fol. Sweriges Nu Warande Stat. Beskefwen Af Mag. Martin Kammecker Uthi des Privata Collegio Anno 1731. Enligt anteckning på pärmen har volymen tillhört J. Hallenberg. Handskriften — omfattande 367 s., varav de fr. s. 351 till övervägande delen är lämnade tomma - är avfattad i (minst) två olika handstilar: en omfattande s. 1-87, en s. 87 ff. Jfr. Annerstedt III: 2, s. 357-358. 685 UUB, L 2 Fol., s. 1^. 680 681 682 683 684
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=