RB 59

128 ning i Grotius’ De jure belli acpacis.^^^ Under de följande åren kan man notera undervisning i inte bara Loccenius’ Synopsis jurispublici &privati Svecani,^^^ utan även i det tysk-romerska riketsjuspublicum.^^^ 1722 behandlade så Johan Reftelius den inhemska statsrätten - landslagens konungabalk jämförd med »actispublicis och besynnerligast regeringsformerne 1719 och 1720»^^®- under det att Grönwall enskilt gav undervisning i de europeiska staternas regeringssätt. cumimperii romano-germanici.^^^ Kanslikollegiets brev om ungdomens undervisning i svensk statsrätt 1723 synes inte ha lämnat några direkta spär i verksamheten vid universitetet förrän 1726-1727, dä Reftelius annonserade en kurs i iÄÅevnesXsinÅeisjuspublicum.^^^ Protokoll frän både konsistorium och juridiska fakulteten saknas för den tid frågan borde ha aktualiserats, men av skrivelse frän den förstnämnda myndigheten till kanslikollegiumdaterad den 13 augusti kan man sluta sig till att saken åtminstone uppmärksammats.Aren 1727-1728 gav Johan Hermansson undervisning i ämnet, en undervisning som utifrån de bevarade studentanteckningarna uppmärksammats i en uppsats av Lennart Linnarsson 1941.^^3 professor skytteanus hållna föreläsningarna präglades av en syn pä den gällande författningen som huvudsakligen ett arv frän tiden före det karolinska enväldet. Visserligen var en del av stadgandena i 1719 och 1720 års regeringsformer liksom i sistnämnda års konungaförsäkran nya, men principerna desamma somhade legat bakom1634 års regeringsformoch 1660 års additament. Landets regeringssätt beskrevs somvarande monarkiskt-demokratiskt och vad beträffade successionsrätten till tronen en blandning mellan arvrike och valrike; trots det var ständernas självständiga ställning och rådets karaktär av deras fullmäktige svagt markerad i materialet.Bland referenserna upptas — förutomutländska författare vars verk till över\'ägande delen berör historiska och 1723 gav Malmströmprivat undervisning i jus gentium och jus publi- 669 UUB, Föreläsningskatalog 1719. Programmata Upsaliensia III. Petrus Castovius 1721. UUB, Föreläsningskatalog 1721. Programmata Upsaliensia III. Hållna åren 1720 och 1721 av professorn i historia sedan 1716, Lars Arrhenius. UUB: Föreläsningskataloger 1720, 1721. Programmata Upsaliensia III. RA, Kanslersämbetets för Uppsala universitet arkiv. F 1:1. UUB, Föreläsningskatalog 1722. Programmata Upsaliensia III. Annerstedt III: 2, s. 291. UUB, Föreläsningskataloger 1726, 1727. Programmata Upsaliensia III. Föreläsningsdiarier för perioden 1725-1731 saknas. Se dock Annerstedt III: 2 , s. 291 sommed hänvisning till föreläsningsredogörelse i RA hävdar att Reftelius höll statsrättlig undervisning också 1723. RA, Kanslikollegiums arkiv. E XII: 18. Brev ak. konsistoriet t. kanslikollegium 13/8 1723. Annerstedt III: 1, s. 14. Linnarsson, Sveriges statsskick under frihetstiden. Några teser ur professor skytteanus Hermanssons föreläsningar i statskunskap på 1720-talet i: Festskrift till professor skytteanus Axel Brusewitz. Utgiven till 60-årsdagen den 9 juni 1941. (Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala. XII.) Linnarsson i: Festskrift till professor skytteanus Axel Brusewitz, s. 11-13. 666 667 668 669 670

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=