127 nationell historieskrivning, i lycklig avsaknad av såväl romerskrättslig ballast som akademiska trätor. Först nu, efter Conrings insatser pä området, tycktes den tyska utvecklingen pä området tangera den svenska. Att det egentliga förhållandet måhända var det omvända, var en missuppfattning som skulle bekämpas. O 2.4, Återverkningarna vid universiteten 2.4.1. Uppsala Vid Karl XII:s död och frihetstidens inträde bekläddes lärostolen i svensk rätt vid Uppsalauniversitetet av Lundius’ efterträdare, den ifrän Åbo evakuerade Mathias Sweder, och den i romersk rätt av Johan Reftelius.^^^ När Sweder avled 1721, övergick hans professur till Reftelius och lärostolen i romersk rätt besattes med Johan Malmström, tidigare juris adjunkt resp. vice bibliotekarie. Professor skytteanus sedan 1717 var Johan Hermansson^^i under det att professuren \ philosophia civilis stod ledig för att 1719 tillsättas med Anders Grönwall, tidigare akademisekreterare.^^-^ De första årens politiska undervisning innebar inget brott med traditionerna frän den starka kungamaktens tid: Grönwall inledde sin bana som akademisk lärare med undervisning i naturrättens historia, i Boeclerus’ Lihellus memorialis ethicus samt privat i Pufendorfs De officio hominis.^^^ Johan Hermansson höll collegiumexaminatoriumi Lipsius’ Politica samt gav föreläsningar över bl.a. Boeclerus’ arbete, F. Willenbergs Epitome Grotianumsamt Pufendorf. Hermansson presiderade även över ett antal disputationer i vilka statens ursprung härleddes till fördragskonstruktioner.^^** Utöver detta gav Petrus Castovius, extra ordinarie juris professor, undervisFödd 1659, studier i Uppsala 1676, från 1679 i juridik. Filosofie adjunkt 1685, akademisekreterare 1694. Professor i philosophia civilis (ethices et politicos professor) 1698, i romersk rätt 1702. Död 1747. Å. Malmström, Juridiska fakulteten i Uppsala. Studier till fakultetens historia II, s. 116. Annerstedt III: 2, s. 290—291. Född 1679, juris adjunkt i Uppsala 1707, y«ns naturae et moralium professor i Lund 1715, varifrån han alltså närmast kom till Uppsala. Barnen adlades 1744 och erhöll namnet von Hermansson; bland dessa märks riksrådet m.m. Matthias von Hermansson. Död 1737. Sven Grauers, von Hermansson, släktartikel i: SBL 18, s. 691—692. Född 1671, inskriven vid Uppsala universitet 1694, magister 1703. Utländska resor 1704-1710, akademisekr. 1712, 1719 professor i philosophia civilis. Avgick 1748 med lagmans titel. Död 1758. Torgny T.son Segerstedt, Anders Grönwall, art. i: SMoK3, s. 131. Rörande Grönwall och den under hans presidium1731 utgivna dissertationen Deortu societatis civilis, se Brohed, s. 28. Upphovsmannen går i avhandlingen igenom olika uppfattningar om drivkrafterna till statsbildningen, med hänvisningar till bl.a. Aristoteles, Platon, Cicero, Grotius, Hobbes, Becman, Pufendorf och Thomasius. UUB, Föreläsningskatalog 1719. Programmata Upsaliensia III. Brohed, s. 26. 659 661 662 663 664
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=