RB 59

116 Två ledamöter av bondeståndet dömdes till lindrigare fängelsestraff^^^ medan anstiftarna, efter det att de ursprungliga dödsdomarna mildrats, dömdes till fästningsstraff och landsförvisning. Genom rättegången åstadkom ständerna inte bara en kraftfull markering mot den intrigerande monarken utan fastslog även de statsrättsliga grundsatser som landets styrelse vilade på: genom ständerkommissionens förklaring gavs en officiell sanktion åt folksuveränitets- och fördragsprinciperna.^27 Fredrik Lagerroth har i Frihetstidensförfattning spårat argumentationens ursprung till Thomasius’ InstitutionesJurisprudentiae Divinae\ liknande tankegångar möter dock också hos Pufendorf.^^^ På kommissionens uppdrag och genom kanslikollegiets försorg utkom 1726 andra delen av Lockes Two Treatises of Government i svensk översättning av translatorn Hans Harmens.Hur komplicerat arbetet med att överföra Lockes text - och då i synnerhet dess fackterminologi — till svenska hade varit, betonades i företalet. Efter att ha umgåtts med tankar på att antingen direkt överta originalets termer eller översätta dem efter bokstaven, stannade Harmens för en medelväg: och således efter giörligheten alla främmande ord utelemna, samt mästedels blifwa wid modersmålet, utan at likwäl några nya sammansmida, eller igenom widlöftig omswep och förklaring betaga texten sin styrka. Sålunda heter då Potestas Politica, Werdslig Makt, Potestas Legislativa, Lagskippande Makt, Societas, Sammanlefnad, Societas Civilis, Borgerlig Sammanlefnad, Pr^erogativa Principis, Ofwerhetens Förmån, Ursupatio Regiminis, Regeringens Inkräktande. Collegium, Samqwäm, och så widare.^^^ RA, R 5615. Kommissionens dommot Lars Erichsson och Olof Larsson den 29/5 1723. RA, R5615. Kommissionens dommot notarien Abraham Dahléen m.fl. den 23/6 samt 1/8 1723. Lagerroth, Nilsson & Olsson, s. 133. Lagerroth, Frihetstidens författning, s. 288-289. Jfr. Pufendorf: Twenne Böcker omMenniskans Lefnad och Samlefnads Plicht. Förswenskade [...] Utaf Anders Wilde, s. 383-384. (VII kap., 14 §); Dock hindrar icke, hwad omursprunget [till staten, somdet behandlats i stycket tidigare, min anm.] sagt är, at ju Borgerliga Regementet dock med rätta kan sägas wara af Gud: Gud wil, at natursens lag af alla menniskior efterlefwes, men efter menniskio-slächtets förökande skulle dem emellan så faseligit lefwerne hafwa upkommit, at natursens lag fast intet rumfunnit hwaremot des werckställande genom Staters inrättande oförlikneligen befrämjas; men den sompåbiuder ändamålet, påbuider äfwen de medel, somtil detsammas ärnående nödige äro: ty tyckes Gud, efter sunda förnuftets medgifwade, förut och wid menniskio slächtets tiltagande hafwa befalt, at inrätta borgerliga samhällen hwilkas siäl är det högsta wäldet. Dessa har han äfwen i sitt Heliga ord uttryckeligen gillat, och i sina lagar enkannerligen befalt, at hålla detta senare i wördnad, derjemte intygandes, sig hafwa det besynnerligen omhiertat. Johan Lockes Oförgripelige Tankar OmWerldslig Regerings Rätta Ursprung, Gräntsor och Ändamål; Ofversatte ifrån Engelskan AfHans Harmens. Sthlm 1726. Sannolikt gjordes en första översättning inte ifrån engelskan utan ifrån franskan. RA, Kanslikollegiums arkiv A II a: 36. Prot. 13/10 1724: »Upwistes en af Translator Regni Harmens giord swensk Ofwersättning af Lock du Gouvemement Civile. Och som det fantz nödigt at densamma jemwäl bör confereras med Fngelska originalet, så anmodades Herr Baron Wrangel denna öfwersättningen jemte Hr. Brenner och Hr. Rosendier at genomse.» På översättningen beviljades Harmens tio års privilegium. RA, Kanslikollegiums arkiv A II a: 37. Prot. 28/10 1725. Cit. Hans Harmens’ företal till Johan Lockes Oförgripelige Tankar om Werldslig Regerings Rätta Ursprung, fol. 3, fol. 4 v. 626 628 630

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=