63 ett straffrättsligt tema »Systematisk Udvikling af Begrebet omTyverie» (1808; 424 s.)- 0rsted hade tagit djupa intryck av den tyska doktrinen, i synnerhet Feuerbachs läror (se del I, s. 323 och 333 f.), och straffrätten förblev tillsammans med straffprocessen det enda område, på vilket han uppträdde inför ett internationellt auditorium. Till 0rsteds viktigare skrifter på 1810-talet hörde »Om de forste Grundregler for Straffelovgivningen» (1817; »Eunomia II», s. 1-431), av vilken han följande år gav ut en tysk översättning »Ueber die Grundregeln der Strafgesetzgebung» (»Abhandlungen aus dem Gebiete der Moral und Gesetzgebungs-Philosophie I», XVIII+482 s.). Genom den i samma serie som band II utgivna »Ausfiihrliche Priifung des neuen Entwurfs zu einem Strafgesetzbuch fur das Köningreich Bayern» (1823; XII+434 s.) hamnade 0rsted i en häftig polemik med förslagets författare von Gönner; med sedvanlig utförlighet svarade han genom seriens tredje band »Neuer Beitrag zu den Verhandlungen fiber Gegenstände der Strafgesetzgebung in einer Rechtfertigung meincr Critik des neuen Bayrischen Entwurfs» (1826; XVI+325 s.). Aren 1826—1828 gav han också ut »Indledning til den Danske og Norske Criminalret» (AfR III, s. 3-264, IV, s. 387-480 och V, s. 3-134). Av Orsteds senare mera omfattande straffrättsliga bidrag kan vidare nämnas »Systematisk Udvikling af Materien om Manddrab og de dermed besla:gtede Forbrydclser efter den danske og norske Lovgivning, sammenlignet med fremmede Love» (1819; »Eunomia III», s. 1-356). Inte heller på straffrättens område lyckades reskriptet från år 1826 tysta 0rsted; förutom fortsättningen på »Indledning» skrev han den omfattande recensionen »Om Dodsstraffes Retfa;rdighed og Hensigtsma^ssighed. (I Anledning af et marrkeligt nyt Skrift over denne Gjenstand).» (1828; JT 15,1, s. 101-253 och 15,2, s. 1-45). Trots sitt omfattande straffrättsliga författarskap, i vilket ingick förutom de ovannämnda »Grundregler» och »Indledning» även en äldre artikelserie »Prove af en Larrebog over Criminalretten» (1808-1812; JA 15, s. 189-217, 21, s. 177-198, 22, s. 1-21, 29, s. 169-234 och 30, s. 1-104), skrev 0rsted aldrig en »Haandbog» motsvarande framställning, som skulle ha ersatt eller kompletterat Norregaards föråldrade system. Den ekonomiskt sinnade Algreen-Ussing fann det därför motiverat att ge ut en »Haandbog i den danske Kriminalret I-II» (1829; XXIV+512 och 403 s.; 8:o), som åtminstone ekonomiskt blev en succé; den fjärde upplagan kom ut så sent som år 1859. Däremot förbättrade »Kriminalret» inte Algreen-Ussings något skamfilade rykte som rättsvetenskapsman, utan han utsattes tvärtom ånyo för beskyllningar för plagiat av 0rsteds skrifter, denna gång av dennes vapendragare Larsen. Algreen-Ussing motiverade »Kriminalrcts» behövlighet med att Norregaards helt föråldrade systemvar slutsålt och att studenterna hade svårt att få 136 Larsen IV, s. 1-43; ursprunglij^en i Maanedsskrift tor Littcr.itur, V (1831).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=