RB 58

64 tag på 0rsteds straffrättsliga arbeten, somfanns spridda i JA, NjA, JT, »Eunomia» och på flera andra ställen.I motsats till i sina tidigare arbeten betonade Algreen-Ussing nu, att han hade försökt sig på en skrift, »der baade kunde v^re en passende Ledetraad for den Studerende til Embedsexamen og tillige en nyttig Haandbog for den praktiske Forretningsmand», även om han medgav, att det inte var »saa ganske let paa en fyldestgjorende Maade at forbinde med hinanden» en läro- och en handbok. Omdessa ändamål råkade i konflikt med varandra, fick dock läroboken vika för handboken: huvudsyftet var ett verk, »hvori Forretningsmanden ved enhver enkelt Materie skal kunne finde al fornoden Oplysning».'^® »Kriminalret» skulle enligt dess författare dels innehålla en fullständig redogörelse för hela den danska strafflagstiftningen, dels »en tilfredsstillende Besvarelse af de forskjellige i Kriminalretten opstaaende tvivlsomme Retssporgsmaal», dels redogöra för rättspraxis och ta med alla rättsfall, som överhuvudtaget blivit offentliga.Liksomi sina tidigare arbeten uppgav sig Algreen-Ussing sträva till ett fullständigt referat av den danska rättsvetenskapliga litteraturen, dock nu med undantag av äldre, helt föråldrade åsikter, och även nu medgav han sitt generella beroende av Orsted, utan vars skrifter »dette Arbeide aldrig vilde have sect Lyset».’‘*° I likhet med tidens tyska arbeten är Algreen-Ussings »Kriminalret» indelad i en allmän del, som behandlar brottsoch straffbegreppet, straffbarhetens förutsättningar, strafflagarnas giltighetsområde och tolkning, olika typer av förbrytelser och straff, delaktighet, utmätande av straff och straffbarhetens upphörande (I, s. 1-194), och i en speciell del omde olika brotten (I, s. 195-512 och II). Den första upplagan av »Kriminalret» blev slutsåld inom ett år,*'^* trots att verket utsattes för angrepp av aldrig tidigare skådad häftighet både av en obekant recensent i »Litteraturtidende» för år 1830 och av Larsen. Larsens kritik var utförligare och präglades av en stor bitterhet, främst på grund av AlgreenUssings användande av 0rsteds skrifter. Algreen-Ussings sätt att utnyttja 0rsteds arbeten kunde visserligen inte »henfores under den positive Lovgivnings Bestemmelser om Plagiat», men Larsen ville inte förneka, att »visse ubehagelige Folelser» hade infunnit sig hos honom »ved at see de Hensyn, som paabydes, om end ikke ved den strenge Ret, saa dog vistnok ved Billighed og Anstxndighed, tilsidesatte imod» 0rsted.^'^- Larsen förnekade svårigheterna att hitta i 0rsteds arbeten, bl.a. då det fanns olika register till dennes tidskrifter, och han betvivlade, att man överhuvudtaget behövde en handbok i Algreen-Ussing I, Forerindring til forste Udgave, s. 5 f. Algreen-Ussing I, Forerindring til förste Udgave, s. 6 f. Algreen-Ussing /, Forerindring til forste Udgave, s. 8. '■*“ Algreen-Ussing I, Forerindring til forste Udgave, s. 9 och 11. '■*' Algreen-Ussing I, Forerindring til anden Udgave, s. 13. Larsen IV, s. 6. I3S

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=