RB 57

82 Möjligheter till hävd: några bakgrundsfaktorer var det viktiga. För de senare var det föreställningen omrätt till det man för tillfället faktiskt brukade, och som man nedlagt arbete på. Byggningabalken stödde andelsägarens krav, medan jordabalken stödde jordinnehavarens anspråk. Det fanns också en speciell motsättning mellan staten och de enskilda. Staten hade ett intresse av att hålla sitt egendomsbestånd och sina jordinkomster åtminstone intakta, och kunde därför inte godta att kronojord gled över i enskildas hand. De enskilda hade naturligtvis ett intresse av att få behålla allt det de hade med så god rätt sommöjligt, och detta gällde oberoende av omman var adelsman eller bonde. Den enskilde kunde här ta hjälp av jordabalkens ord omurminnes hävd. Men varför såg då lagarna ut somde gjorde, omdet, somjag här förmodat, kunde leda till problem i så grundläggande relationer som byorganisationen och stat-samhällerelationen? Oavsett om det var i många eller få mål, som jordabalken ställdes mot byggningabalken respektive konungabalken, måste rimligtvis statens maktbas och byns organisationsprinciper ha underminerats av själva möjligheten att spela ut dessa olika lagrummot varandra. Frågan belyser det komplicerade samspelet mellan olika rättsprinciper under tidigmodern tid, vilket diskuterades i kapitel 2, och därmed också styrkerelationen mellan stat och undersåtar. I följande kapitel skall vi försöka besvara den.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=