48 Perspektiv, begrepp och angreppssätt visning: »Istället för att fråga: Vemägde denna jord år 1500? synes det mig mera meningsfullt att fråga: Vilka befogenheter hade vid denna tid bonden, herden/nomaden, ätten, byalaget, tinget [...] eller kungen?»^^ I en studie av rättsförhållandena i danska medeltidsstäder finner vi ett prmeipiellt synsätt av likartat slag. Författarna, Ole Fenger, Bodil Moller Knudsen och Helle Reinholdt, konstaterar inledningsvis hur vanskligt det kan vara att applicera nutida juridisk terminologi och systematik på äldre tiders rättsförhållanden. De betonar å andra sidan att även dåtida språkbruk måste behandlas med försiktighet, eftersom ett och samma ord kan få helt olika betydelse beroende på i vilket sammanhang och vilken rättsteori det infogas. Författarna avhåller sig därför från att alls använda uttrycket »ejendomsret». I stället utgår de ifrån att det i de medeltida köpstäderna »rnå have eksisteret adkomst eller ret til fast e)endom, forskel på dit og mit eller jeres og vores. Denne ret må have va;ret beskyttet på en eller annen måde. Hvis fast ejendom var genstand for fri bema’gtigelse, ville markeder og handelspladser ikke vare blevet til kobstader. Sikkerhed for eget liv, egne lemmer, eget hus og losore har varet tilstede, uden at der med eget og egen er sagt andet end mere ’egen’ for mig, end for dig.»^"* Fenger m.fl. kan visa att det medeltida danska egendomsbegreppet i grund och botten var ett besittningsförhållande.^’^’ Det betecknades på olika sätt: med genitivformer (som »hans», »sitt»), med verben »ha» och »possidere», med uttryck som »i händer ha» eller, vanligast, »i va:re have».^’^’ Dessa uttryck har i nutida lageditioner ofta förvanskats, därigenom att man ersatt dem med nutida uttryck, vilka leder tankarna till en mycket starkare rätt.^^ Ty den »possessio», som det var fråga om i den danska medeltidsstaden, skilde sig från motsvarande begrepp inomden klassiska romerska rätten. Det senantika och medeltida possessio-begreppet betecknade rättmätig kontroll av egendom, inget mer, och detta urvattnade begrepp fick i sin tur många beröringspunkter med det germanska begreppet die Gezvere.^^ Det senantika egendomsbegreppet kom dessutom att förbindas med en rad villkor, förbud och restriktioner, somökade statens inflytande över den enskildes egendomsrätt. Då det germanska egendomsbegreppet också inrymde en rad villkc’)!' och hänsynstaganden (främst gentemot släktingar och gran-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=