RB 57

42 Perspektiv, begrepp och angreppssätt Begreppet: vad är egendom? Äganderättsbegreppet »Egendomsbegreppets historia framstår som utomordentligt komplicerad på grund av det enorma betydelseområde, inomvilket begreppet vacklar, mellan [en] allmän innebörd och [en rad] speciella betydelsevarianter.»-’*^ Citatet ovan understryker att begreppet egendom har ett brett betydelsespektrum. Detsamma har AndrewReeve gjort, och Reeve har dessutom pekat på några av de viktigare orsakerna till denna semantiska brecid. Ett skäl är att ordet egendom använcis inom olika begreppssfärer; det kan därför ha olika innebörd för juristen, för ekonomen, och för »vanligt folk», men det är inte alltid som man är tillräckligt medveten om dessa skillnader. För ekonomen står egendomsbegreppet ofta i nära samband med resurseffektivitet och incitamentsbefrämjande. Olika egendomsregimer utvärderas utifrån de effekter de menas ha på människors sätt att handha begränsade resurser, eller på deras arbets- och investeringsvilja. Den av Gareth Hardin initierade diskussionen om allmänningarna och huruvida en sådan egendomsregim leder till resursförstörelse kan tas som ett exempel på detta.För juristen är ord som egendom/ äganderätt sällan en exakt definierad term, utan representerar en rad tekniska lösningar på juridiska delproblem.Juristen betonar också att egendom handlar om relationer mellan människor med avseende på saker, medan man i vardagsspråket gärna föreställer sig en renodlad sak/människa-relation. Ett annat skäl ligger i det förhållandet att konkreta egendomssystem, till vilka ordet egendomrefererar, kan vara utformade på så många olika sätt.'^- För det oreflekterade sinnet kan det förefalla enkelt att tala om »egendom» för högmedeltid såväl somför 1900tal, för Ghana såväl somför Storbritannien. Men om man försöker precisera vad man egentligen menar med ordet egendomi alla dessa fall, då vardagsspråket tillåter ett sådant ordval, kan det visa sig mycket svårt att finna en minsta gemensam nämnare. I vissa fall kan exempelvis avyttringsrätten vara starkt begränsati, eller förfogandefriheten liten, men det kan för en betraktare framstå som intuitivt riktigt att tala i termer av egendom- detta trots att samme betraktare kanske skulle ange stor avvttringsrätt och god förfogandefrihet somgenerella kriterier på »egendom». Detta begreppsliga problem kan te sig mindre aktuellt vid mer

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=