34 Perspektiv, begrepp och angreppssätt Den svenska scenen Diskussionen har hitintills mest gällt synteser och teorier vilka haft en allmäneuropeisk utveckling somempirisk bas. Det är uppenbart att vi redan här måste försöka att åtminstone grovt positionsbestämma Sverige. En grundläggande studie i sammanhanget är då Jan Sundins arbete För Gud, Staten och Folket. Sundin har genom omfattande studier av domstolsmaterial från tiden 1600 till 1840 kunnat ta ställning till tesen om »den judiciella revolutionen», dvs. tanken att det skulle ske en övergång från en lokalt dominerad till en statligt styrd rättvisa. Sundin anför mycket som talar för att vi ser något sådant ske i Sverige under undersökningsperiocfen - ett resultat som tycks tala för bilden av en stark och framgångsrik absolut statsmakt. Men Sundin gör här en viktig reservation. Han finner det bättre att för Sveriges del tala om »en gradvis infiltration från statens och kyrkans sida, ibland mot iblanci med borgares och bönders goda minne.» Begreppet revolution finner han missvisande, eftersom det leder tankarna till en alltför abrupt och drastisk förändring.’"^ Detta ger oss anledning att i vårt tänkande omdenna period se Sverige som karaktäriserat av just den »blandning», som jag beskrivit ovan: det fanns starka ambitioner att omordna samhället och att för detta ändamål använda rättssystemet, ta makten över det, men det betyder inte att man plötsligt och utan hänsyn till äldre synsätt och lokal praxis genomförde en revolution. Till samma slutsats har Rudolf Thunander kommit i sin studie av Göta hovrätts straffrättsliga praxis. Thunander markerar att inrättandet av hovrätterna förvisso innebar ett stort steg bort från ett äldre system baserat på »community law». Rättsskipningen kom allt mer att underordnas den starka centralmaktens syften och att lösgöras från lokala kontexter. Men samtidigt, understryker Thunander, tog hovrätten hänsyn till synpunkter och argument som fördes fram från lokalsamhällena, via underrätterna, och därför fortskred den judiciella revolutionen ändå relativt långsamt under 1600-talet. Somjag har visat (i kapitel 1), finns det mycket somtalar för att de svenska, medeltida lagarna utformats under mtryck av ett synsätt som innebar att lagen måste vara gammal och god för att äga legitimitet. Den måste överensstämma med det rätta, sommenades ha gudomligt ursprung men somrent praktiskt söktes med ledning av lokal tradition och menige mans samtycke. Frågan är vad som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=