Jord, rätt och tradition 25 minnet och den lokala kunskapen hade stort inflytande, så var detta inte det enda sompåverkade tolkningen av detta lagrum och, därmed, uppfattningen omhur rätt till jord kunde uppstå. Ty 1600talet var också en tid, då det svenska rättssystemet utsattes för en stark påverkan från andra rättstraditioner. StigJägerskiöld har t.ex. i flera arbeten påvisat hur domarna i hovrätterna stödde sig på romerskrättsliga principer och klädde sina domar i en språkdräkt, där omväxlande svenska och latinska termer användes.^^ Denna påverkan gjorde sig gällande även i fråga om urminnes hävd, som nu började omtalas som (bland annat) praescriptio immemorialis och somi och med detta komatt knytas till det nämnda, romerska rättsinstitutets utformning. Urminnes hävd var således kopplad både till en lärd, juridisk diskurs och till lokalt förankrade sedvänjor. Genomsin uttryckliga betoning av att det kollektiva minnet satte gränser för rättigheters livskraft kom cien att spela en särskild roll 1 ett samhälle, där frågan om (egendoms)rätters upprinnelse, konsolidering och försvinnande var ett centralt tema. Bokens uppläggning En första, allmän, utgångspunkt för cien följande undersökningen är att man för senmedelticien, 1500- och 1600-talen måste utgå ifrån att olika grader av ödeläggelse (av hela gårdar likaväl som av separata jordlotter) var ett återkommande fenomen; exakt hur vanligt det var kan förmodligen inte beräknas med någon större exakthet. Att detta påverkade ägostrukturen i Sverige vet vi; kronogårdarnas antal ökade under 1500-talet. Men det måste rimligen också ha påverkat synen på hur egendomsrätt kunde uppstå - och förfalla. En andra, allmän, utgångspunkt är att det fanns, med juridisk terminologi, olika rättskällor i Sverige under 1600-talet och därmed ett stort utrymme för att tolka olika lagbestämmelser c'>ch olika tvistesituationer på varierande sätt. Lagen var inte uttömmande, c^ch den kompletterades därför med sedvänja, lokalt samtycke och främmande rättsinfluenser. Detta gjorde att beslutsfattandet vid jc')rdtvister kunde bli mycket komplicerat och utgången svår att förutse i en situation där utgången hade stor och direkt betydelse för de involverade parterna. Ty jorden i vid mening var en central produktionsresurs i cået dåtida samhället — detta är en tredje, allmän, utgångspunkt. Till-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=