RB 57

168 Hävd i praxis och somstrategi Slutord I detta kapitel har jag främst velat visa i vilka argumentativa stråtegier som hävdeanspråket kunde ingå. Jag har i huvudsak resonerat utifrån ett antal utvalda fall, som relaterats och analyserats mer ingående. Framställningsformen har betingats av materialet och av den överordnade frågeställningen. Det faktum att särskilt hovrättsmaterialet ger så rikhaltig information omvarje enskilt fall gör att det vore synd att inte utnyttja den ymmiga förekomsten av utförliga och (ibland) argumenterande yttranden (från parterna och från domarna) som vi där finner. Det handlar inte om lapidariska saköreslängder, utan omfall somkan ha avsatt flera hundra foliosidor. Det har därför framstått som angeläget att lägga tonvikten vid dessa kvalitativa aspekter hos materialet. A andra sidan har jag ken kunnat ta med all information, eller velat göra det. Målen har inte fått »ta över». Jag har i stället strävat efter att underordna dem frågeställningen: hur såg parter och domare rent allmänt på grunden för egendomsrätt, och kan det i sin tur förklara varför urminnes hävd ofta fick en stark ställning? I en mening är naturligtvis varje mål unikt. En kritik sc'im kan riktas mot detta kapitel är därför att det är svårt att genomett, två eller kanske fem fall belägga generella förhållanden. Det är ju möjligt att alla de personer, vars yttranden jag här återgivit, ibland som direkta citat, var udda avvikare vars uppfattningar inte alls delades av deras samtid. Det är möjligt, som sagt, men jag tror inte att det är särskilt sannolikt. Ty i och med att analysen av de enskilda målen och yttrandena föregåtts av en kartläggning av de sammanhang, inomvilka dessa yttranden framfördes, finns en bättre möjlighet att värdera yttrandena. Sammanhangen var i huvudsak två: dels en socio-ekonomisk kontext, där man särskilt bör observera byarnas ställning somformella (omän inte reella) ägoenheter, förekomsten av fullständig eller partiell ödeläggelse, samt det faktum att många adliga jordägare tidvis tveks ha vant frånvarande; dels en mer lärd eller normativ diskurs, i vilken besittnmgsbegreppet och tolkningen av JB 1 var centrala komponenter. Vet man det, kan man lättare förstå rationaliteten bakom många av de argument, somfördes fram vid tvister omjord. Vi har således sett att den socio-ekonomiska kontexten gör sig märkbar i det att urmmneshävd-målen i mycket hög grad handlade var-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=